Samlings­par­ti­ets riks­dags­vals­pro­gram 2019: Vi tror på Finland

Julkaistu: 28.02.2019
Samlingspartiets riksdagsvalsprogram 2019

Bli bekant med våra kandidater i riksdagsvalet

Vi tror på Finland

Vi finländare är världens mest pålitliga folk. Vi har alltid fått saker gjorda och klarat oss bra också i svåra stunder. Vi har alla förutsättningar för att fortsätta Finlands framgångshistoria ännu bättre än vi gjort hittills.

Tillsammans kan bli bättre än tidigare.

Samlingspartiet har en tydlig vision för hur ett framgångsrikt Finland ser ut, och vad som behöver göras för att vi ska nå den framgången.

Vi tror på Finland. Och vi tror på finländarna. Finländarna förtjänar mera hopp och tro inför framtiden. Vårt välmående ökar då vi gör finländarna fria att agera och förverkliga sig själva. Samlingspartiets mål är ett Finland där var och en får utveckla sig själv, hänföra och hänföras samt delta enligt egna förmågor. Man får också misslyckas och behöva hjälp, och då ska man få det.

Ett rättvist samhälle erbjuder var och en goda förutsättningar för att skapa ett gott liv.

Samlingspartiets mål är ett Finland där reglering inte är ett hinder för driftighet. Ett land där det är tryggt att leva och agera. Ett stabilt samhälle där ekonomin sköts med en rättvis hand.

I Får göra-Finland förnyas arbetslivet i en mer flexibel och jämlik riktning. Såväl arbetstagare som arbetssökande har möjlighet att utöka sin kompetens. Överenskommelser om arbetslivet görs allt mer på de ställen där man bäst känner till dem, det vill säga på arbetsplatserna. Den ambitiösa familjeledighetsreformen förbättrar i synnerhet kvinnors ställning på arbetsmarknaden. I fortsättningen kan man på ett flexibelt sätt kombinera arbete med studier eller företagande samt med den egna familjesituationen. Även personer utanför arbetslivet har möjligheter att agera och delta.

Beskattningen är ett redskap som möjliggör människors välmående och håller i gång samhällsmaskineriet. Skatt är folkets pengar, och vi vill bara ta tillvara så mycket som är nödvändigt för gemensamt bruk. På det viset uppmanar vi folk att göra mera. Vi beskattar utsläpp och skador framom arbete och företagande. Vi använder skattepengar för att bekämpa klimatförändringen.

Ett rättvist samhälle erbjuder var och en goda förutsättningar för att skapa ett gott liv. Det är jämlikhet mellan möjligheter. Var och en kan också lite på att samhället och skyddsnätet stöder och hjälper oss tillbaka på egna ben om vi hamnar i en svår situation. Den sociala tryggheten förnyas för att främja handlingar, aktivitet och självutveckling. En social trygghet som gör att det alltid lönar sig att arbeta.

Finland är öppet, internationellt och tryggt. Ett land som hittar hållbara lösningar för miljön, klimatet och tryggheten, såväl nationellt som tillsammans med andra i Europa och i världen.

I ett sådant Finland kan var och en lita på att man klarar sig.

Läs vårt principprogram här

Välmående baserar sig på arbete

Finland är ett nordiskt välfärdssamhälle som enligt många mätare är ett av världens bästa länder att bo i, om inte det bästa.

Finland tar hand om de grundläggande rättigheterna, människors trygghet och miljön. Landet erbjuder jämlika möjligheter att lära sig, utvecklas och växa, försöka, arbeta och tillbringa pensionsdagarna i trygghet. Möjligheter att få vård och omsorg då man behöver det samt möjligheter att förverkliga sig själv och nå sina mål. Det här är bara möjligt om alla får vara en del av samhället och så många som möjligt kan förtjäna sitt levebröd enligt egen förmåga och möjlighet genom arbete eller företagande. Vi vill avlägsna hinder för finländarnas flitighet och uppfinningsrikedom.

1. Vi genomför en skattereform som gynnar arbete och företagande samt minskar belastningen på miljön och bekämpar klimatförändringen.
2. Vi genomför en helhetsreform av den sociala tryggheten som ska garantera förutsättningarna för ett människovärdigt liv, stärker arbetets lönsamhet, uppmuntrar till aktivitet och bevarar behovsprövning.
3. Vi förbinder oss till strukturella reformer som förbättrar verksamheten på arbetsmarknaden, höjer sysselsättningsgraden till minst 75 procent under valperioden och skapar förutsättningar för att höja den ytterligare till nordisk nivå samt bryter hållbarhetsunderskottet.
4. Vi sänker trösklarna som hindrar partiellt arbetsföra från att komma in på arbetsmarknaden.

Vi genomför en skattereform som gynnar arbete och företagande samt minskar belastningen på miljön och bekämpar klimatförändringen.

5. Vi genomför en reform som ger möjligheter till kontinuerlig inlärning för alla.
6. Vi identifierar och avlägsnar strukturer och mekanismer som leder till avbrott och uppehåll i arbetskarriären.
7. Vi fortsätter vårt arbete med avreglering, gör tillståndsprocesser smidigare och skapar en samserviceprincip för att främja näringsverksamheten, uppkomsten av arbetsplatser och förutsättningarna för primärproduktion. Vi fortsätter arbetet med att öppna nya marknader för finländska livsmedel, varor och tjänster.
8. Vi avlägsnar hinder för konkurrens mellan företag och gör det lättare att komma in på marknaden, till exempel genom att avskaffa behovsprövningen för apotekstillstånd, tillåta priskonkurrens för läkemedel och tillåta försäljning av egenvårdsläkemedel inom dagligvaruhandeln samtidigt som vi garanterar säkerheten.
9. Vi fortsätter att lätta på regleringen av alkohol genom att tillåta försäljning av viner i matbutiker, ytterligare lätta på regleringen i restauranger och avskaffa villkoren gällande livsmedelsförsäljning inom minuthandeln.
10. Vi stärker Finlands attraktionskraft som ett investeringsobjekt inom industrin genom att vara rädd om förutsägbarheten och rättssäkerheten i företags verksamhetsmiljö.
11. Vi stiftar inte ryckiga lagar eller skatteförändringar som görs fram och tillbaka. Vi undviker överdriven reglering av näringsverksamheten.
12. Vi låter inte konkurrerande länder springa förbi oss vad gäller kostnadskonkurrens.
13. Vi lägger ansvar på arbetslivsparterna med hjälp av åtgärder som främjar arbetsfred.
14. Vi påverkar målmedvetet inom EU för utvidgande och fördjupande av den inre marknaden. Vi agerar aktivt för frihandelsavtal mellan EU och tredjeländer.
15. Vi ökar Finlands attraktionskraft som en investering i internationell affärsverksamhet för ny teknologi, till exempel genom att påskynda digitaliseringen av Finlands offentliga förvaltning.
16. Vi skapar en möjliggörande reglering som gör Finland till en intressant tillväxtmiljö för digital affärsverksamhet.
17. Vi garanterar att information kan flöda smidigt mellan myndigheter. Vi förbinder oss till att endast be om samma uppgifter en gång.
18. Vi stärker människans rätt att bestämma över hur uppgifter som berör honom eller henne ska användas, och dra nytta av användningen.
19. Vi avlägsnar prövningen av tillgång till arbetskraft och beviljar automatiskt utländska studerande minst två års uppehållstillstånd efter att examen avlagts.
20. Vi skapar ett rekryteringsprogram för utbildad och kunnig arbetskraft och en plattform där finländska arbetstagare och utländska sakkunniga kan mötas.

Läs "Framtidens socialskydd" -ställningstagandet här

Kompetens och inlärning hör ihop med möjligheter

Inlärning är en förutsättning för att klara sig i det moderna samhället. Det är också en förutsättning för att klara sig i framtidens arbetsliv.

Numera är det få som arbetar i många tiotal år inom en och samma uppgift i samma bransch. Finländarna måste få metoder och förutsättningar för att agera på ett flexibelt sätt och anpassa sig till förändringar i arbetslivet och till den snabba teknologiska utvecklingen. Det här grundar sig på en stark allmänbildning, tidigt inlärda grundläggande och sociala färdigheter samt en förmåga att hela tiden tillägna sig nya färdigheter och utveckla de man redan har.

21. Vi bevarar den två år långa förskoleundervisningen.
22. Vi sänker gradvis avgifterna för småbarnspedagogiken. Det långsiktiga målet är en avgiftsfri småbarnspedagogik (20 h/vecka) som hela åldersklassen deltar i.
23. Utförandet av läroplikten ska genomföras även innehållsmässigt genom att vi uppnår läromålen för den grundläggande utbildningen. Målet ska vara att varje elev som börjar i tredje klass kan läsa, skriva och räkna.
24. Vi identifierar inlärningssvårigheter på ett mera effektivt sätt och förbättrar tillgången till tidigt stöd.

Vi känner till behoven inom ett arbetsliv som är i snabb förändring och övergår från examensinriktad till kompetensinriktad utbildning.

25. Vi förbättrar lärarnas möjligheter att använda tiden på sin egentliga uppgift, det vill säga undervisning och bemötande av elever.
26. Vi gör det möjligt för alla att ha en hälsosam och trygg skola som inlärnings- och arbetsmiljö.
27. Vi stärker profileringen av universitet och yrkeshögskolor, samt samarbetet och arbetsfördelningen mellan dem.
28. Vi sätter igång ett systematiskt program för att höja FoU-satsningar till fyra procent av BNP.
29. Vi gör högskolornas möjligheter att samla in privat finansiering mera mångsidiga.
30. Vi uppmuntrar andra stadiets studerande och högskolestuderande att delta i utbyte.
31. Vi känner till behoven inom ett arbetsliv som är i snabb förändring och övergår från examensinriktad till kompetensinriktad utbildning
32. Vi öppnar högskolornas utbildningsutbud och gör det mera flexibelt och tillgängligt för människor och arbetsliv.
33. Vi skapar en inlärningsmodell som leder till arbetslivet, där ansvaret ligger både hos arbetstagaren, arbetsgivaren och den offentliga makten.
34. Vi skapar förutsättningarna för en välfungerande marknad för vuxenutbildning.
35. Vi stärker det fria bildningsarbetet och övriga förutsättningar för utveckling och verksamhet som bygger på frivillighet i det livslånga lärandet.
36. De som fått uppehållstillstånd måste snabbt kunna hitta jobb och lära sig språk och andra färdigheter. Barns deltagande i småbarnspedagogiken måste främjas.

Läs "Barn och familjer" -programmet här
Läs det bildningspolitiska ställningstagandet här

Från nyfödd till äldre – alla ska vara med

Utgångspunkten för ett bildat samhälle är att ingen lämnas ensam, utan att alla får den hjälp och det stöd som de behöver.

Att bry sig om sina medmänniskor är var och ens uppgift, men även offentliga tjänster och myndigheter spelar en viktig roll. I synnerhet bekämpning av marginalisering av barn och unga är något som måste uppmärksammas, och för det krävs gemenskap och ett brett multiprofessionellt samarbete. Den generationsövergripande marginaliseringen måste avbrytas. Den roll som seniorbefolkningen innehar växer, både som aktiva medborgare och serviceanvändare, men även som skapare av tjänstemöjligheter. Det är också nödvändigt att vi förbättrar jämlikheten i arbetslivet.

37. Vi ingriper systematiskt i skoltrakasserier och social isolering.
38. Vi gör hobbygarantin mer omfattande och stärker skolors och småbarnspedagogikens idrottsinriktade verksamhetskultur. Vi skapar möjligheter för att utöva fritidsintressen under skolornas eftermiddagar.
39. Vi främjar ett motionsintresserat levnadssätt, till exempel genom att stärka informationen om motion vid rådgivningsbyråer och inom hälsovårdstjänster. Vi ökar barn och ungas möjligheter att kunna röra sig på ett mångsidigt sätt och kunna utöva kultur på fritiden. Vi förstärker den grundläggande konstundervisningen.
40. Vi identifierar de personer i andra stadiets utbildning som är i risk för att avbryta sina studier och erbjuder dem individuella stödtjänster.

Vi stärker arbetshälsan samt samordningen av familj och arbetsliv, för att undvika att karriärer avbryts i förtid.

41. Vi stärker uppbådets roll i bekämpningen av marginalisering genom att låta det omfatta hela åldersklassen samt genom att utvidga den tillhörande hälsogranskningen så att den också täcker den ungas sociala situation på ett bättre sätt än tidigare.
42. Vi bekämpar fattigdom genom att fortsätta genomföra förnyelser som ökar sysselsättningen, såsom en beskattning som gynnar arbete och en reform av den sociala tryggheten som baserar sig på en modell för allmänt stöd och som råder bot på arbetslöshetsfällor.
43. Vi förnyar familjeledigheten, sätter barnens intressen först och tryggar valfriheten för olika typer av familjer. Med detta förbättrar vi på ett hållbart sätt sysselsättningen och minskar pensionärsfattigdom i synnerhet hos kvinnor.
44. Vi stärker arbetshälsan samt samordningen av familj och arbetsliv för att undvika att karriärer avbryts i förtid.
45. Vi underlättar arbete också under pensionstiden, för de som har ett eget intresse och ork för det.
46. Vi stärker arbetet med att minska bostadslösheten genom att öka utbudet av bostäder i synnerhet i områden med större tätorter. Vi effektiverar åtgärder för att förebygga överskuldsättning.
47. Vi genomför ett omfattande åtgärdsprogram för att utveckla mentalvårds- och missbrukartjänster samt för att minska det sociala stigmat i anslutning till mental hälsa.
48. Vi förnyar translagen och ger ett offentligt erkännande av var och ens oinskränkbara människovärde och rätt att öppet vara sig själv.
49. Vi säkerställer en jämlik tillgång till social- och hälsovårdstjänster överallt genom att göra det möjligt att utnyttja privata och offentliga serviceleverantörer.
50. Vi förverkligar vårdgarantin och stödd vårdledighet för personer som arbetar och vårdar sina anhöriga.
51. Vi förverkligar en omfattande valfrihet och en tillhörande personlig budgetering inom social- och hälsovårdstjänster.
52. Vi tar i bruk metoder som baserar sig på ny teknologi och som ökar tryggheten, trivseln och smidigheten i boendet och livsmiljön för seniorer.
53. Vi förbättrar situationen för de pensionärer som har lägst inkomster och insjuknar mest, i första hand genom ändringar i garantipensionen, i systemet för ersättning av läkemedel och i kundavgifter.

Läs det seniorpolitiska ställningstagandet här 
Läs  "Barn och familjer" -programmet här

Trygghet som en grundläggande rättighet

En fungerande rättsstat och myndigheter som upprätthåller ordningen är ryggraden i ett tryggt samhälle.

De måste kunna utföra sina uppgifter med goda resultat. Det här beror i sista hand på medborgarnas förtroende för hela det demokratiska systemet. Numera måste man se mer och mer på säkerhetsfrågornas nya dimensioner, inklusive hybridpåverkan och internationellt samarbete. Marginalisering är en av de mest centrala hoten inom intern säkerhet.

54. Vi stärker myndigheternas möjlighet att upprätthålla människors rätt att leva i trygghet, både i hemmet och på offentliga platser. Både polisen, åklagaren och domstolarna måste ha tillräckligt med resurser för att kunna utreda brott och trygga lag och ordning överallt i landet.
55. Vi genomför en helhetsreform av våldtäktsbrott och sexuella övergreppsbrott. Vi stärker den sexuella självbestämmanderätten och offers ställning. Vi skärper straffen i synnerhet för sexualbrott och våldsbrott.
56. Vi stärker i synnerhet identifierandet av brott som begås mot barn och av att de som funnits skyldiga hålls ansvariga för sina handlingar.
57. Vi ökar antalet platser vid skyddshem samt kartlägger och förverkligar metoder för att ingripa vid våld i nära relationer.

Vi genomför en helhetsreform av våldtäktsbrott och sexuella övergreppsbrott. Vi stärker den sexuella självbestämmanderätten och offers ställning. Vi skärper straffen i synnerhet för sexualbrott och våldsbrott.

58. Vi säkerställer försörjningsberedskapen vad gäller energi, livsmedel, politiska förhållanden och handelsförhållanden
59. Vi bekämpar hybridpåverkan genom att utveckla myndigheternas metoder och stärka medborgarnas beredskap.
60. Vi utvidgar och fördjupar olika former av deltagande i försvars- och säkerhetsgemenskapen både inom EU:s och Natos ramar, bilateralt och multilateralt.
61. Vi upprätthåller ett trovärdigt försvar som baserar sig på värnplikt och utarbetar ett åtgärdsprogram för att höja deltagandet i militärtjänsten. Vi tryggar reservisters möjligheter att öva sina färdigheter.
62. Vi utvecklar värnpliktssystemet genom att utöka kvinnors möjligheter att delta i militärtjänsten till exempel genom att utöka uppbåden.
63. Vi främjar styrningen av privata investeringar mot projekt i utvecklingsländer som hämmar klimatförändringen.
64. Vi sätter särskild tyngdpunkt på utvecklingssamarbetsprojekt i anslutning till flickors och kvinnors utbildning.
65. Vi stärker, såväl nationellt som via EU, den politiska stabiliteten, den ekonomiska utvecklingen samt tillväxten av arbetsplatser och investeringar i Afrika.
66. Vi utarbetar en trovärdig vägkarta för att nå en BNP-andel på 0,7 procent för utvecklingssamarbeten.
67. Inom asylpolitiken flyttas tyngdpunkten från hantering av den okontrollerade mängd asylsökande som söker sig över gränser, till kvotflyktingskap och hantering av ansökningar som sker vid EU:s yttre gränser. Övervakningen av EU:s gränser måste vara trovärdig.
68. Vi effektiverar utvisandet av invandrare som funnits skyldiga till brott och asylsökande som fått ett negativt beslut genom ändringar i lagstiftningen, stärkande av internationellt samarbete och genom myndighetsverksamhet.

Läs det utrikes- och säkerhetspolitiska programmet här
Läs vår asylpolitiska vision här

Livskraftiga städer och möjligheter för hela landet

Städer är motorer för tillväxt och livskraft. De är också grogrunder för kultur och innovationer.

Varje dag föder miljoner med möten och miljoner med idéer nya sätt att möta behov, lösa problem och förbättra folks liv. Den dynamik och efterfrågan som skapas av marknaden i städer gör att också de omkringliggande områdena och landskapen utvecklas och att deras livskraft bevaras. De möjligheter som städerna erbjuder för människors och hela landets välmående måste tas tillvara. Vi måste få stadsregionernas pendlingsområden att fungera med hjälp av en vettig stadsplanering. Det måste skapas ett nätverk av snabba trafikförbindelser mellan städerna som gör att också landsbygden som ligger mellan städerna kopplas till pendlingsområdena, och i och med det minskas också behovet av korta flygresor.

69. Vi främjar kombinerandet av pendlingsområden kring stora centra enligt modellen ”en timmes tåg”. Också gällande regionala tillväxtcentrum är utgångspunkten att anslutningarna ska planeras vara högst en timme långa.
70. Vi kopplar ihop landets olika delar för en tillväxt som drivs av städer genom att stärka stambanan och sätta igång planeringen av teknisk hastighet på banorna, dubbelspår och elektrifiering.
71. För att påskynda stora, nationellt betydande trafikprojekt utvecklar vi en ny finansieringsmodell som går över flera valperioder.
72. Vi breddar användandet av resebiljetter för arbetsförhållanden, avdrag för arbetsresor och bilförmån för att göra transportalternativen mångsidigare och mera miljövänliga.

Vi månar om kultur- och naturlandskap som ett gemensamt nationellt arv och som lokala resmål.

73. Vi stärker smidigheten och tryggheten i vägtrafiken genom att fortsätta programmet för reparationsskuld och tar hand om vägnätet utanför huvudlederna bland annat för att kunna garantera att skogsbrukets värdekedja fungerar.
74. Vi förverkligar den parlamentariska trafiknätsarbetsgruppens förslag om att främja nya tjänster, innovationer och automation i trafiken samt om att minska på utsläpp från trafiken.
75. Vi stärker städernas innovationsmiljöer, där högskolor, forskningscentraler och företag tillsammans utvecklat lösningar för framtiden, till exempel genom innovationsallianser.
76. Vi månar om kultur- och naturlandskap som ett gemensamt nationellt arv och som lokala resmål.
77. Vi stärker tillgången till stadskultur, kultur- och motionstjänster samt övrig stimulerande verksamhet som främjar välmåendet.
78. Vi stöder landsbygdsnäringarnas möjligheter att dra nytta av den marknad som utvecklas i de växande stadsregionerna, bland annat genom att göra det enklare att förädla råvaror redan vid gårdar.

Läs vår stadpolitiska vision här
Läs det stadpolitiska programmet här

Klimatförändringen och miljövården

Ingen kan undvika frågan om klimatförändringen, än mindre frågor om ren miljö och bevarande av arter.

Enligt många mätare ligger Finland i toppen när det gäller att ta ansvar för klimatet, men även vi måste göra ännu mera. Samlingspartiet vill lyfta ambitionsnivån på klimatpolitiken och miljövården såväl i Finland som i Europa. Förändringen sker genom vardagliga val i våra hem. Även statsmakten behöver metoder, eftersom utmaningarna är gemensamma för oss alla.

79. Vi sätter igång ett omfattande program för att avsevärt slopa användningen av fossila bränslen som energi under 2030-talet och börjar systematiskt nedmontera de stödmekanismer som främjar och upprätthåller användningen.
80. Vi höjer EU:s minimimål för utsläpp från det nuvarande 40 procent till 55 procent, från nivån år 1990 fram till 2030.
81. Vi främjar samarbetet inom alla de sju strategiska områden som EU-kommissionen slagit fast för en mera hållbar klimatpolitik och för att kunna nå utsläppsmålen.
82. Vi främjar användningen av utsläppsfria former av elproduktion och förnybara energikällor, inklusive kärnkraft.

Vi höjer EU:s minimimål för utsläpp från det nuvarande 40 procent till 55 procent, från nivån år 1990 fram till 2030.

83. Vi uppmuntrar hushåll och företag att ta i bruk smarta energilösningar och ökar därmed möjligheterna att utnyttja konsumtionselasticitet.
84. Vi hjälper industrin och primärproduktionen att utnyttja biflöden och avfall till exempel som råvaror inom energiproduktion.
85. Vi minskar användningen av plastsorter som inte går att återvinna och förbjuder dem vid behov helt och hållet. Plaster ersätts med förnybara material.
86. Vi fortsätter vidta åtgärder för att förbättra Östersjöns tillstånd och minska övergödningen, i synnerhet åtgärder för att binda fosfor i marken och utveckla alternativ till gödsel.
87. Vi favoriserar miljövänliga metoder och råvaror som kriterier för offentliga upphandlingar, såväl som innovationer som minskar på utsläpp.
88. Vi uppdaterar gruvlagen så att den motsvarar moderna krav, samtidigt som vi beaktar miljö- och näringsaspekter och den helhetliga nyttan för samhället.
89. Vi ser till att Finland är med i utvecklandet av miljövänliga teknologier och i värdekedjan för råvaror som de stigande teknologierna behöver och för förädlingen av dem.
90. Vi tar hand om möjligheterna till vandring, friluftsliv och vistelse i naturen och vi tryggar allemansrätten.
91. Vi hejdar avtagandet av naturens mångfald genom att skydda tillräckligt omfattande helheter av olika naturtyper.
92. Vi stärker hotade fiskstammar genom att avlägsna vandringshinder och se till att fisket är hållbart.

Läs miljöprogrammet här 

Det nya Finland där man ”får göra”

Finland behöver ett omfattande reformprogram vars centrala punkter har presenterats ovan. Lika viktigt är det att det görs på ett hållbart sätt som upprätthåller människors trygghet.

Hållbar politik ska vara miljömässigt och socialt hållbar, men den måste också vara ekonomiskt hållbar. Vi kan bara lova sådant som vi är beredda att hålla. Vi måste få bukt med kostnader och skatt, och även hantera skulder. Vi måste kunna lita på Finland, och det här vill vi ta fäste vid även i framtiden.

Hållbar politik ska vara miljömässigt och socialt hållbar, men den måste också vara ekonomiskt hållbar.

Vi vill att Finland ska vara ett land som sköter sitt jobb och gör sin beskärda del. Samtidigt är det ett Finland där man ”får göra”, där var och en får vara sig själv, sträva efter sina ideal, lära sig nytt, arbeta och försöka. Ett land där man inte missunnas eller förhindras från att lyckas. Men även ett land där man kan lita på att man får hjälp i svåra stunder. I Finland blir var och en hörd och beaktad. Accepterad som sig själv, med alla sina styrkor och svagheter. Ett sådant Finland är världens bästa land.

 

Valprogrammets ekonomi- och skattebilaga