Evästeasetukset Verkkosivumme käyttää välttämättömiä evästeitä, jotta sivut toimivat ja kokemuksesi olisi vieläkin makeampi. Voit lukea lisää käyttämistämme evästeistä ja hallita asetuksiasi evästeasetussivulla. You can read more about them use and control their settings.
Kokoomus.fi / Julkaisut / Tiedote / Pohjois­mai­set puolue­joh­ta­jat: Vahva Eurooppa tarvit­see yhte­näistä Pohjo­laa

Pohjois­mai­set puolue­joh­ta­jat: Vahva Eurooppa tarvit­see yhte­näistä Pohjo­laa

Julkaistu:

Pohjois­mai­set keskus­ta­oi­keis­to­lais­ten puoluei­den puheen­joh­ta­jat vaati­vat, että pohjois­mai­nen yhteis­työ asete­taan etusi­jalle tule­vina vuosina. Puolue­joh­ta­jien yhtei­nen mieli­pi­de­kir­joi­tus julkais­tiin tänään kaikissa Pohjois­maissa. Suomessa kirjoi­tuk­sen julkaisi Hufvuds­tadsbla­det.

Suomen kokoo­muk­sen Petteri Orpo, Norjan päämi­nis­teri Erna Solberg, Ruot­sin mode­raat­tien Ulf Kris­ters­son, Tans­kan konser­va­tii­vien Søren Pape Poul­sen ja Islan­nin konser­va­tii­vien Bjarni Bene­dikts­son kirjoit­ta­vat, että pohjois­mai­sella yhteis­työllä voidaan kasvat­taa alueen kilpai­lu­ky­kyä, johtaa Euroo­pan vihreää siir­ty­mää ja lisätä alueen turval­li­suutta.

”Koro­na­pan­de­mia on aset­ta­nut kaiken kansain­vä­li­sen yhteis­työn kovalle koetuk­selle. Pohjois­mai­nen yhteis­työ on aina ollut tärkeää mais­samme, ja pande­mian jälkeen yhteis­työn merki­tys tulee koros­tu­maan enti­ses­tään. Yhteis­työn suju­vuu­della on suuri merki­tys maidemme menes­ty­mi­seen tule­vina vuosina”, Petteri Orpo sanoo.

”Pohjois­mai­den tulee jatkos­sa­kin olla houkut­te­leva inves­toin­ti­kohde. EU:n sisä­mark­ki­noi­den ja kilpai­lu­ky­vyn, kehi­tyk­sen ja avoi­muu­den vaali­mi­nen on tärkeä yhtei­nen tehtä­vämme. Pohjois­mais­ten EU-jäsen­val­tioi­den äänen on kuulut­tava selkeästi talous- ja raha­po­li­tii­kan muotoi­luun ja vapaa­kaup­paan liit­ty­vissä asioissa”, puolue­joh­ta­jat kirjoit­ta­vat. 

Puolue­joh­ta­jien mukaan ilmas­to­po­li­tiikka on yksi alue, jossa Pohjois­maat voivat vauh­dit­taa muuta Euroop­paa esimer­kiksi hiili­diok­si­din varas­toin­tia koske­vissa kysy­myk­sissä.

”Pohjois­mais­ten EU-jäsen­val­tioi­den on edis­tet­tävä EU:n pääs­tö­kau­pan tiuken­net­tuja vaati­muk­sia. Meidän mieles­tämme takso­no­miaa on muokat­tava siten, että fossii­li­ton ener­gian­tuo­tanto ja metsä­ta­lous luoki­tel­laan kestä­viksi inves­toin­neiksi”, Petteri Orpo sanoo.

Puolue­joh­ta­jat pitä­vät tärkeänä, että alueen krii­si­val­miutta koor­di­noi­daan yhdessä parem­min seuraa­van krii­si­ti­lan­teen varalta. Pohjois­mai­sen yhteis­työn syven­tä­mi­nen on tässä tärkeää, ja sen tulisi heijas­tua myös viran­omais­temme väli­siin suhtei­siin. Lisäksi pohjois­mai­sella puolus­tusyh­teis­työllä on tärkeä merki­tys pitkän aika­vä­lin turval­li­suu­den luomi­seksi alueella.

”NATO:n merki­tys ja läsnä­olo Euroo­pan tällä nurkalla on tärkein kynnys rauhan, vakau­den ja hyvin­voin­nin vaali­mi­sessa. Meidän on syven­net­tävä hybridi- ja kybe­rasioi­den parissa tehtä­vää yhteis­työtä”, puolue­joh­ta­jat kirjoit­ta­vat.

Petteri Orpo tapaa tänään etäyh­tey­den väli­tyk­sellä pohjois­mai­set puolue­joh­ta­ja­kol­le­gansa. Kokouk­seen osal­lis­tu­vat lisäksi Baltian maiden konser­va­tii­vi­puo­luei­den puheen­joh­ta­jat. Kokouk­sen pääai­heina ovat tilanne Venä­jällä, kyber­tur­val­li­suus ja tran­sat­lant­ti­set suhteet.  

Puolue­joh­ta­jien yhteis­kir­joi­tus (ruot­siksi), julkaistu Hufvuds­tadsbla­de­tissa 1.3.2021:

Ett starkt Europa behö­ver ett enat Norden

Det nordiska samar­be­tet är inte bara viktigt för våra länder. Inom många områ­den utgör vår region och vårt samar­bete en före­bild för övriga Europa och värl­den.

Norden ska också i fort­sätt­nin­gen stå stark i en global konkur­rens som kommer öka i tempo efter pande­mins svåra pröv­nin­gar. Här krävs en stark förmåga i våra länder att möta utma­nin­gar gemen­samt. Under det senaste året har vi sett hur männis­kor och före­tag drab­bats av gräns­hin­der och rese­begräns­nin­gar som uppstått i pande­mins spår. Under åren framför oss måste det nordiska samar­be­tet prio­ri­te­ras högt. Arbets­pend­ling och gräns­han­del ska vara en natur­lig del av männis­kors vardag i våra länder. Därför måste vi få pande­min under kont­roll och vaccin till befolk­nin­gen.

Det nordiska samar­be­tet är inte bara viktigt för våra länder. Inom många områ­den utgör vår region och vårt samar­bete en före­bild för övriga Europa och värl­den. För att Norden ska stå stark i fram­ti­den vill vi lyfta tre byggs­te­nar för ett vita­li­se­rat nordiskt samar­bete.

Nordiskt samar­bete för jobbs­ka­pande och till­växt. När den globala konkur­ren­sen ökar ställs stora krav på vår anpass­ningsförmåga och ett nordiskt samar­bete med tydlig inrikt­ning mot inno­va­tion och konkur­rens­kraft. En välfun­ge­rande nordisk infra­struk­tur som base­rar sig på fri rörlig­het har stor bety­delse för vår till­växt, inte minst i gräns­re­gio­nerna.

En hög grad av ekono­misk frihet och refor­mer för konkur­rens­kraft är en kurs som måste fort­sätta följas även efter pande­min. Det är också helt avgö­rande att vi fort­sät­ter vara en attrak­tiv miljö för inves­te­rin­gar i ny tekno­logi. Tilli­ten, de goda offent­liga finan­serna och närings­li­vets konkur­rens­kraft är vårt gemen­samma mål.

En viktig gemen­sam uppgift är också att värna EU:s inre mark­nad och dess konkur­rens­kraft, utveckling och öppen­het. De nordiska EU-medlem­marna måste utgöra en tydlig röst i frågor om finans­po­li­ti­kens utform­ning och frihan­deln.

Nordiskt ledars­kap i den gröna omställ­nin­gen. För att Nordens roll som föregån­gare ska behål­las krävs det att vi även i fram­ti­den förmår producera ren el, när våra ekono­mier och samhäl­len elekt­ri­fie­ras i snabb takt. Nordiskt samar­bete kring forsk­ning såväl som infra­struk­tur kan stärka denna trend.

Klimat­po­li­ti­ken utgör också ett område där Norden kan driva på övriga Europa, exem­pel­vis i frågor om koldioxid­lagring. De nordiska medlemss­ta­terna ska också vara pådri­vande för skärpta krav i utsläpps­han­deln i EU så att klimatmå­let nås effek­tivt, samt att klimat­nyt­tan maxi­me­ras i åter­hämt­nings­fon­den. Taxo­no­min måste utfor­mas så att fossilfri ener­gi­pro­duk­tion och skogs­bruk klas­sas som håll­bara inves­te­rin­gar.

Ett Norden som leve­re­rar trygg­het. Kris­be­reds­kap och lagerhåll­ning måste samord­nas bättre vid nästa kris och utgör ett viktigt område för ett förd­ju­pat nordiskt samar­bete. Ett välfun­ge­rande samar­bete behö­ver också prägla rela­tio­nerna mellan de olika myndig­he­terna i våra länder.

På samma sätt utgör det nordiska förs­vars­sa­mar­be­tet en viktig platt­form för lång­sik­tig trygg­het i våra länder. Det nordiska och inte minst det nordisk-baltiska samar­be­tet är av stor bety­delse i en tid av nya säker­hets­po­li­tiska utma­nin­gar i Arktis såväl som i Östers­jön. Natos roll och närvaro i vår del av Europa utgör den vikti­gaste trös­keln för värnan­det av fred, stabi­li­tet och välstånd i våra länder. Samar­be­tet i hybrid- och cyberfrå­gor behö­ver förd­ju­pas.

Nordens förmåga att vara med och sätta inter­na­tio­nella normer och stan­dar­der utifrån våra värde­rin­gar och intres­sen bör inte bort­ses och bör främ­jas genom ett ökat gemen­samt nordiskt agerande i utri­kes­re­la­tio­nerna, Vi har ett gemen­samt ansvar att stärka den regel­ba­se­rade värld­sord­nin­gen, demo­kra­tin och mänskliga rättig­he­ter.

Ett star­kare samar­bete mellan våra länder under åren som kommer är avgö­rande för vår gemen­samma framgång. De hinder som uppstått mellan våra länder måste rivas och samhö­rig­he­ten stär­kas. Våra intres­sen och värde­rin­gar måste värnas. Som ledare för de mode­rata partierna i Norden tar vi dessa uppgif­ter på stort allvar.

Petteri Orpo, parti­le­dare, Samlings­par­tiet

Erna Solberg, stats­mi­nis­ter, parti­le­dare, Høyre, Norge

Ulf Kris­ters­son, parti­le­dare, Mode­ra­terna, Sverige

Søren Pape Poul­sen, parti­le­dare, Konser­va­tive, Danmark

Bjarni Bene­dikts­son, parti­le­dare, Självs­tän­dig­hets­par­tiet, Island

Lisää sisältöä samassa kategoriassa

13.1.2024

Kokoo­mus nimitti uuden puolue­hal­li­tuk­sen ja kaksi uutta euro­vaa­lieh­do­kasta

Susanna Kisne­rin (Pohjois-Pohjan­maa) ja Ted Apte­rin (Helsinki) nimi­tys nostaa kokoo­muk­sen tähän mennessä nimet­ty­jen euro­vaa­lieh­dok­kai­den määrän kahdek­saan. Helsin­gissä Bottalla lauan­taina kokoon­tu­nut kokoo­muk­sen puolue­val­tuusto nimesi

29.10.2023

Kokoo­mus nimesi ensim­mäi­set ehdok­kaat 2024 euro­vaa­lei­hin

Kokoo­muk­sen puolue­val­tuusto on nimen­nyt puolu­een ensim­mäi­set kuusi ehdo­kasta ensi kesä­kuun euro­vaa­lei­hin. Nime­tyt ovat Mika Kaso­nen, Maria Miala, Sirpa Pieti­käi­nen, Aura

28.10.2023

Alexan­der Stubb kokoo­muk­sen presi­dent­tieh­dok­kaaksi – tavoit­teena avoin, turval­li­nen ja kansain­vä­li­nen Suomi

Kokoo­muk­sen ylimää­räi­nen puolue­ko­kous on nimen­nyt profes­sori Alexan­der Stub­bin puolu­een presi­dent­tieh­dok­kaaksi. Stubb korosti puhees­saan Suomen tarvit­se­van vahvaa ulko­po­liit­tista otetta ja yhte­näi­syyttä. Kokous järjes­tet­tiin

Skip to content