Cookie-inställningar Vår webbplats använder cookies för att webbplatsen ska fungera korrekt och för att din användarupplevelse ska bli ännu bättre. Du kan läsa mer om dem samt konfigurera dina inställningar
Petteri Orpo Samlingspartiet
Kokoomus.fi / Artiklar / Politik / Petteri Orpo: ”Det krävs konkreta åtgärder för att trygga svenska tjänster”

Petteri Orpo: “Det krävs konkreta åtgär­der för att trygga svenska tjäns­ter”

Publicerad:


Denna debattar­ti­kel publi­ce­ra­des ursprung­li­gen i Hufvud­stads­bla­det den 6 novem­ber 2023.

Svenska språ­ket garan­te­ras en stark juri­disk ställ­ning i Finland. Det juri­diska skyd­det behö­ver dock efter­föl­jande konkreta åtgär­der som tryg­gar att tjäns­terna faktiskt kan till­go­do­ses på båda språ­ken, skri­ver stats­mi­nis­ter Petteri Orpo (Saml).

“Jag deltog förra veckan i Nordiska rådets möte i Oslo. Det var ett utmärkt till­fälle att disku­tera med de nordiska länder­nas stats­mi­nist­rar om hur ett allt star­kare Norden kan vara en posi­tiv kraft i värl­den. Nu när alla länder i Norden blir Nato­med­lem­mar kan arbe­tet få helt nya inslag. Finland kommer att vara ett star­kare och tryg­gare land tack vare detta samar­bete. Samti­digt var mötet ännu ett exem­pel på hur viktiga de skan­di­na­viska språ­ken är i att skapa vår närmaste gemen­skap och refe­rens­ram.

Mina folk­sko­le­för­äld­rar i lilla Vuoren­maa i Sata­kunta skapade i mig en berg­fast tro i demo­krati, mark­nads­e­ko­nomi och allas grund­rät­tig­he­ter – med andra ord Finlands grund­lagsen­liga stats­skick. Dessa värden syns även i rege­rings­pro­gram­met. Rege­ringen strä­var efter att bygga upp ett funge­rande, tryggt och rätt­vist samhälle där medbor­gar­nas möjlig­he­ter till fram­gång och välfärd tryg­gas. Finland är en stark demo­krati där förtro­en­det för den offent­liga förvalt­ningen base­rar sig på förvalt­ning­ens förmåga att betjäna medbor­garna på ett öppet, effek­tivt och ansvars­fullt sätt. Vi i rege­ringen arbe­tar lång­sik­tigt för att upprätt­hålla medbor­gar­nas förtro­ende.

“Att bli förstådd och hörd på sitt moders­mål är ännu vikti­gare då man är i nöd på grund av sjuk­dom eller en olycka.”

Det offent­liga visar sig i finlän­dar­nas vardag via till exem­pel polis- och rätts­vä­sen­det, social- och hälso­vårdstjänster samt utbild­nings­sek­torn. Dessa tjäns­te­per­so­ner har samti­digt en nyckel­roll i att forma det förhål­lande männi­skor har med staten i dess olika former. Språ­kets bety­delse för att skapa förhål­lan­det kan inte underskat­tas. 

Finland har den äldsta befolk­ningen av OECD-länderna efter Japan och Italien. Därför har utma­ning­arna inom social- och hälso­vår­den fått den största rollen i rege­rings­pro­gram­met. Särskilt för många äldre perso­ner är det nödvän­digt att få se en svensk­språ­kig läkare eller få konsul­ta­tion på eget språk. Att bli förstådd och hörd på sitt moders­mål är ännu vikti­gare då man är i nöd på grund av sjuk­dom eller en olycka. 

Under årens lopp som besluts­fat­tare har jag fått höra om otaliga fall, där perso­ner blir nästan som utom­stå­ende i sina egna vård­be­slut för att det inte finns till­gång till svensk­språ­kig vård­per­so­nal.

Svenska språ­ket garan­te­ras en stark juri­disk ställ­ning i Finland, som härstam­mar från landets grun­dande. Det starka juri­diska skyd­det behö­ver dock efter­föl­jande konkreta åtgär­der som tryg­gar att tjäns­terna faktiskt kan till­go­do­ses på båda språ­ken.

Proble­met har beak­tats i rege­rings­pro­gram­met. I många fall hand­lar det om ogla­mo­röst men viktigt arbete för att trygga grund­la­gens och språ­kla­gens bestäm­mel­ser. Exem­pel­vis stöd­jer rege­ringen välfärds­om­rå­dena i att upprätta funge­rande vård­för­lopp samt system med huslä­kare och diverse team­mo­del­ler för att möjlig­göra lång­va­riga vård­för­hål­lan­den med bättre förmåga att säker­ställa pati­en­tens behov. 

I utveck­lings­ar­be­tet och skapan­det av proces­ser är det viktigt att välfärds­om­rå­dena fäster särskild uppmärk­sam­het vid språk­liga förhål­lan­den. Även omlo­ka­li­se­ring och digi­ta­li­se­ring av tjäns­ter medför bättre förut­sätt­ningar för svensk­språ­kig service. Dessa åtgär­der är även nödvän­diga för att säker­ställa till­gången till perso­nal, vilket i sin tur förbätt­rar till­gången till fysiska tjäns­ter för dem som behö­ver sådana eller inte kan anlita digi­tala tjäns­ter. 

Rege­ring­ens omfat­tande arbete för att bota bris­ten på vård­per­so­nal stöd­jer välfärds­om­rå­dena i deras arbete. I nästa Språk­be­rät­telse år 2025 är det viktigt att utvär­dera social- och hälso­vårds­re­for­mens effek­ter på till­go­do­se­en­det av de språk­liga rättig­he­terna.

“I många fall hand­lar dock en livs­kraf­tig tvåsprå­kig­het egent­li­gen om helt vardag­liga saker.”

Vi måste också ta hand om vardag­liga saker, så som över­sätt­ning av befint­ligt mate­rial. Rege­ringen har förbun­dit sig till att God medi­cinsk praxis fort­sätts att hållas uppda­te­rad också på svenska. Det är likaså viktigt att säker­ställa till­gång till utbild­nings­ma­te­rial på svenska. Ett alter­na­tiv som under­söks av rege­ringen är hur bättre samar­bete med Sverige kunde förstärka svensk­språ­kig läkar­ut­bild­ning. Resur­serna för svensk­språ­kig rädd­nings- och polis­ut­bild­ning tryg­gas också enligt rege­rings­pro­gram­met.

Som poli­ti­ker foku­se­rar man ofta på just lagtex­ter och service­pro­ces­ser. I många fall hand­lar dock en livs­kraf­tig tvåsprå­kig­het egent­li­gen om helt vardag­liga saker. Som stats­mi­nis­ter försö­ker jag använda och öva min svenska – även ord som kiva, semla och acku. För vem i värl­den skulle prata finlands­svenska, om inte vi finlän­dare själva? I grund och botten är just det vad svenska dagen hand­lar om. Att gläd­jas över ett tvåsprå­kigt Finland.”

Mer innehåll i samma kategori

8.2.2023

Samlings­par­ti­ets valpro­gram 

Nu är det rätt tid att kavla upp ärmarna och börja jobba. Det här är Samlings­par­ti­ets valpro­gram men i det

6.11.2019

Sirén: Rege­ring­ens klimat­mål åter­speglas inte i budge­ten

Rinnes rege­ring har satt upp mycket ambi­tiösa klimat­mål. Därför har det varit en besvi­kelse att erfara, hur lite de goda

6.6.2019

Juhana Varti­ai­nen, ny ordfö­rande för Borger­lig samling i Finland: ris och ros till rege­rings­pro­gram­met

Borger­lig samling i Finlands årsmöte har valt riks­dags­le­da­mot Juhana Varti­ai­nen som ordfö­rande. Varti­ai­nen är andra mandat­pe­ri­o­dens riks­dags­le­da­mot. Under den senaste

Skip to content