Värde­ringar
och
prin­cip­pro­gram

Natio­nella Samlings­par­ti­ets prin­cip­pro­gram, godkänt vid parti­stäm­man den 10 juni 2018

Samlings­par­tiet har förnyat sitt prin­cip­pro­gram. För detta syfte har man anord­nat allt som allt 20 öppna diskus­sions­till­fäl­len sedan maj 2017. De har hållits i alla land­skaps­cent­rum och större städer.

Varje till­fälle har haft ett speci­ellt tema, och vanligt­vis har det också funnits en utom­stå­ende expert på plats. Bland delta­garna har funnits univer­si­tets­fors­kare, profes­so­rer och rekto­rer, men även andra intres­santa visio­nä­rer. Och natur­ligt­vis, samlings­par­tis­ter. Från alla yrkes­grup­per och andra bakgrun­der, alla åldrar och alla hörn av Finland. Från de som är nya inom parti­verk­sam­he­ten till parti­ve­te­ra­ner som varit med i tiotals år. Från vanliga medlem­mar till Euro­pa­par­la­men­ta­ri­ker. Arbe­tet har letts av den dele­ga­tion som utsetts för förbe­re­del­serna för parti­ets hund­rade verk­sam­hetsår, under ledning av parti­ets vice ordfö­rande, minis­ter Sanni Grahn-Laaso­nen. I dele­ga­tio­nen repre­sen­te­ras samt­liga kret­sar och medlems­för­bund samt närför­e­ningar.

Ett öppet fram­tidsparti som litar på männi­skan

Till läsa­ren

Natio­nella samlings­par­tiet är en mång­vär­dig poli­tisk rörelse som välkom­nar alla som godkän­ner de prin­ci­per som beskrivs i detta prin­cip­pro­gram. Samlings­par­tiet vill erbjuda männi­skor omfat­tande möjlig­he­ter att påverka samhäl­let och värl­den när det kommer till att förverk­liga frihet, bild­ning, jämlika möjlig­he­ter, demo­krati och andra värde­ringar för ett finländskt, öppet samhälle.

Varak­tiga värde­ringar som följer med tidens gång

Prin­cip­pro­gram­met är en beskriv­ning av Samlings­par­ti­ets värde­ringar, ideo­logi och männi­sko­bild. Program­met är alltid utgångs­punk­ten och grun­den för Samlings­par­ti­ets poli­tik.

Samlings­par­ti­ets ideo­logi har tradi­tio­nellt varit en kombi­na­tion av männi­sko­när­het, värde­ringar som fram­hä­ver indi­vi­du­ell frihet, respekt för tradi­tio­ner samt ansvar för de som behö­ver hjälp och för miljön. Under olika tids­pe­ri­o­der har den interna balan­sen mellan inrikt­ning­arna vari­e­rat. Varje prin­cip­pro­gram har också speg­lat Samlings­par­ti­ets tankar i ljuset av de största frågorna just då.

Samlings­par­ti­ets ideo­logi är omfat­tande och rymmer beto­ningar inom många olika värden. Innan­för ideo­lo­gin kan rikt­ningar från tanke­sätt som repre­sen­te­rar olika tids­pe­ri­o­der beskri­vas med många olika begrepp, såsom till exem­pel mått­lig höger­in­rikt­ning, blågröna värde­ringar, bild­nings­bor­ger­lig­het eller ansvars­full refor­mism.

För att värde­ring­arna ska förbli levande och bety­del­se­fulla för männi­skan måste de också förnyas.

För att värde­ring­arna ska förbli levande och bety­del­se­fulla för männi­skan måste de också förnyas. Den konti­nu­er­liga inbör­des dialo­gen mellan olika rikt­ningar och strä­van efter balans ligger bakom den styrka som har hjälpt och fort­sät­ter att hjälpa Samlings­par­ti­ets ideo­logi att både vara varak­tig och följa med tidens gång.

Samlings­par­tiet är Finlands äldsta poli­tiska rörelse och en direkt fort­sätt­ning på Finska partiet. Natio­nella Samlings­par­tiet, som grun­da­des som en kraft som skulle förnya samhäl­let i början av Finlands själv­stän­dig­het, tog på sig uppgif­ten att föra samman de olika delarna av folket och bygga ett gemen­samt foster­land. Ännu idag är Samlings­par­tiet till sin mest grund­läg­gande natur en utveck­lande och förny­ande kraft i samhäl­let, en värde­ba­se­rad rörelse som för samman olika männi­skor och männi­skogrup­per.

De ledande prin­ci­perna för Samlings­par­ti­ets poli­tik har ända sedan partiet grun­da­des varit främ­jande av en förson­lig medbor­ga­randa, möjlig­gö­rande av social förbätt­ring, till­gång till skol­bild­ning för alla, jämlik­het mellan könen och respekt för arbete. Som grund för allting ligger en stark rätts­stat och en opar­tisk ordnings­makt som inne­har folkets förtro­ende. Samlings­par­tiet har alltid förstått att Finland måste vara ett samhälle som är soci­alt rätt­vist och belö­nar drif­tig­het. Var och en måste kunna känna sig delak­tig i det.

Syftet med detta prin­cip­pro­gram är att tolka Samlings­par­ti­ets värde­ringar från männi­skans synvin­kel, i detta nu och med rikt­ning mot fram­ti­den. Vi vill dock inte förlora något av det värde­fulla arv som hundra år av samlings­par­tis­ters ideo­lo­gi­ar­bete har åstad­kom­mit.

Grun­derna i Samlings­par­ti­ets ideo­logi

Samlings­par­tiet vill utveckla Finland till ett fritt och öppet samhälle som base­rar sig på en väster­ländsk samhälls­ord­ning där man tryg­gat indi­vi­du­ell frihet och mänsk­liga rättig­he­ter.

Samlings­par­tiet och dess ideo­logi är en del av den gemen­skap som utgörs av partier inom centern-högern i demo­kra­tiska länder. Den har gemen­samma värde­ringar kring frihet och demo­krati och vill utgå­ende från dem arbeta för männi­skan, samhäl­lena och miljön.

De val som måste göras just nu defi­ni­e­rar fram­ti­den för flera år eller årtion­den fram­ö­ver. I synner­het när det kommer till att minska belast­ningen på miljön måste vi arbeta konti­nu­er­ligt, och det börjar med valen i varda­gen. I besluts­fat­tande på lokal, natio­nell, euro­pe­isk och inter­na­tio­nell nivå måste vi göra konse­kventa val som tryg­gar och främ­jar en ren och mång­fal­dig miljö, beva­rande av arter och bekämp­ning av klimat­för­änd­ringen. Hur vi bär det här ansva­ret är det bästa sättet att mäta hur mycket våra val bety­der för fram­tida gene­ra­tio­ner.

Samlings­par­tiet tror på männi­skan som en indi­vid som kan ta hand om sig själv och andra

Samlings­par­tiet tror på männi­skan som en indi­vid som kan ta hand om sig själv och andra, som i första hand styrs av sina egna etiska reso­ne­mang och vill göra gott. Indi­vi­den behö­ver en funge­rande och välmå­ende gemen­skap att höra till och stödja sig mot, och som hon själv kan bidra till på ett bety­dande sätt.

Som en del av sina natur­liga gemen­ska­per agerar männi­skan i växel­ver­kan med andra och strä­var efter att anpassa sina egna mål efter andra männi­skors mål. För att förverk­liga detta erbju­der den väster­ländska samhällsmo­del­len de bästa förut­sätt­ning­arna i histo­rien. De vikti­gaste av dem är rätts­sta­ten, demo­kra­tin och mark­nads­e­ko­no­min samt respekt för mänsk­liga rättig­he­ter. Samlings­par­tiet har förbun­dit sig till att upprätt­hålla och främja väster­ländska värde­ringar i sin ideo­logi och all sin poli­tik.

I ett fritt samhälle ska var och en ha möjlig­he­ten att påverka den rikt­ning som det egna livet tar, och att lära sig under hela livet. Det poli­tiska syste­met ska avlägsna hinder från männi­skors själv­upp­levda drif­tig­het och möjlig­göra själv­för­verk­li­gande. Ett menings­fullt livs­in­ne­håll och lämp­liga sätt att uppnå det defi­nie­ras i första hand av var och en själv utgå­ende från ens egna utgångs­punk­ter och värde­ringar.

Det centrala med frihe­ten är varje myndiga indi­vids själv­be­stäm­man­de­rätt när det kommer till frågor som gäller en själv, oavsett kön, ålder, åskåd­ning, sexu­ell lägg­ning, härkomst, samhäl­le­lig ställ­ning eller annan bakgrund. Själv­be­stäm­man­de­rät­ten och den fysiska okränk­bar­he­ten är en oskilj­ak­tig del av männi­sko­li­vets värde, och hör till var och en från födelse till livets sista dag.

Männi­skan ska alltid kunna leva utan rädsla, fri från våld. En av de vikti­gaste uppgif­terna hos en stabil offent­lig makt är att trygga varje människas säker­het. Den ska skydda indi­vi­den från illdåd, despo­tism och diskri­mi­ne­ring base­rade på sexu­ell lägg­ning eller något annat. Myndig­he­terna ska under alla omstän­dig­he­ter vara beredda att utföra sina uppgif­ter för att skydda männi­skor från hot.

Ansvar är en oskilj­ak­tig del av frihet.

Ansvar är en oskilj­ak­tig del av frihet. Detta bety­der att då männi­skan förverk­li­gar sin frihet tar hon också i gengäld emot konse­kven­serna av sina val, såväl nega­tiva som posi­tiva. Ett bra och rätt­vist samhälle uppmunt­rar ansvars­fullt agerande och belö­nar det.

I ett bildat samhälle hjäl­per man de svaga. Samhäl­let måste stöda och stärka männi­skans förmåga att bära ansvar för sitt eget och sina närstå­en­des välmå­ende. Samti­digt måste man försäkra sig om att välfärds­sam­häl­lets tjäns­ter och den soci­ala trygg­he­ten garan­te­rar de grund­läg­gande förut­sätt­ning­arna för ett männi­sko­vär­digt liv. Att flit och förnuf­tiga val för med sig fram­gång är en del av rätt­vi­san. Till rätt­vi­san hör också att man hjäl­per den som har hamnat i svårig­he­ter att komma på fötter.

Alla ska ha en möjlig­het att lära sig, få en utbild­ning, skapa sin egen väg och hitta sin styrka, oavsett famil­je­bak­grund eller bostads­ort. Vår bakgrund får inte avgöra vad vi kan uppnå. Jämlika möjlig­he­ter bety­der att vem som helst i Finland kan bilda sig, utveckla sig, klara sig, gå framåt i livet och finna lycka.

Vi är ett bildat parti

Bild­ning tar många olika former: veten­skap­lig bild­ning, konst­när­lig bild­ning och bild­ning för hjär­tat.

Uppfost­ran och utbild­ning ger oss grun­den för bild­ning: förstå­else för histo­ria, förmåga att struk­tu­rera olika feno­men och placera dem i rätt propor­tio­ner. Bild­ning inne­bär också förstå­else och uppskatt­ning för de många formerna av konst och kultur.

Bild­ning är förmå­gan att utnyttja kunskap. Det är förmå­gan att tänka, förmå­gan att tillämpa och förmå­gan att skapa nytt. Bild­ning för hjär­tat behövs för att vi ska kunna sätta oss in i andra perso­ners situ­a­tion, agera mora­liskt och uppskatta olik­het.

Det är bild­ning­ens uppgift att föra samman männi­skor och männi­skogrup­per, inte att skilja dem från varandra.

Det är bild­ning­ens uppgift att föra samman männi­skor och männi­skogrup­per, inte att skilja dem från varandra. Bild­ning är en konti­nu­er­lig resa mot en bättre förstå­else för mänsk­lig­he­ten och värl­den, och mot att skapa förut­sätt­ningar för ett bättre liv. Bild­ning bygger broar mellan indi­vi­der, gene­ra­tio­ner, folk och kultu­rer, och hjäl­per oss att arbeta till­sam­mans för att över­vinna utma­ningar som gäller oss alla.

Att erkänna andra männi­skors värde och känna sympati för andra är ett centralt känne­tec­ken för en bildad männi­ska. Det är bättre att arbeta för det som är gemen­samt för oss, än för det som skil­jer oss åt. Att godkänna sina egna begräns­ningar och vara barm­här­tiga mot oss själva och andra är en del av att vara männi­ska. Vi måste accep­tera faktu­met att även om ingen är perfekt har vi alla samma männi­sko­värde.

Bild­ning­ens många dimen­sio­ner utveck­lar inte bara förmå­gan att tänka och agera till­sam­mans med andra, utan även ett hälso­samt själv­för­tro­ende och tron på att också stora problem går att lösa. Det här är också målet med samlings­par­tis­ter­nas bild­nings­po­li­tik. I en värld i snabb föränd­ring behövs förmå­gan att känna igen möjlig­he­terna att själv föränd­ras, skapa nytt och förnya gammalt. Ansva­ret för barn och unga inne­bär uppgif­ten att uppfostra dem till ansvars­fulla och empa­tiska männi­skor som hela tiden söker en föränd­ring mot det bättre och tror på fram­ti­den.

Till bild­ningen hör även omsorg om natu­ren och god behand­ling av djur.

Till bild­ningen hör även omsorg om natu­ren och god behand­ling av djur. Djur och natur har ett värde i sig själva som är obero­ende av männi­skans behov. För att kunna värna om natu­rens mång­fald måste man skydda till­räck­ligt stora helhe­ter av olika natur­ty­per. Ansva­ret för miljön ligger hos oss alla.

En bildad diskus­sion grun­dar sig på verk­liga frågor och är konstruk­tiv, inte destruk­tiv. Fakta hand­lar inte om aukto­ri­tet. Vi beto­nar besluts­fat­tande som base­rar sig på fakta och litar på veten­skap som en metod för männi­skan att alltjämt komma närmare sanningen. Utbild­ning, veten­skap, forsk­ning, konst och kultur är livsvik­tiga sätt för ett litet land som Finland att nå fram­gång och öka sina medbor­ga­rens välmå­ende. Sanning är ett grund­läg­gande värde för oss.

Samlings­par­tiet fort­sät­ter sitt hund­ra­å­riga arbete för att främja bild­ningen i Finland, trygga utbild­ning för alla och höja folkets utbild­nings- och kunskaps­nivå. Främ­jande av bild­ning är utöver ett huvud­mål i sig själv även ett sätt att göra det möjligt för finlän­dare att tillägna sig ett till­räck­ligt mått av kritisk­het. Det är förmå­gan att bedöma faktas till­för­lit­lig­het och skilja det rele­vanta från det irre­le­vanta samt viljan att alltid stå på ärlig­he­tens och sanning­ens sida. Utan bild­ning finns det ingen funge­rande demo­krati.

Vi försva­rar demo­kra­tin över­allt, hela tiden

Demo­krati är ett bildat sätt att vara av olika åsik­ter. Med hjälp av demo­krati kan man förena olika typer av värde­sy­stem och åsik­ter utan våld.

Demo­krati är att förbinda sig till gemen­samma spel­reg­ler och den logiska tillämp­ningen av dem även då det inte gynnar det egna intres­set. Demo­krati kan dock inte vara majo­ri­te­tens obegrän­sade bestäm­man­de­rätt. Det är viktigt att ta hand om mino­ri­tets­skyd­det på alla nivåer. Samlings­par­tiet försva­rar Finland som ett öppet samhälle. Det finns inget öppet samhälle utan fri kommu­ni­ka­tion.

Samlings­par­tiet vill bygga upp Finland till ett land där var och ens möjlig­he­ter att delta och påverka besluts­fat­tande kan förverk­li­gas. Lokal och regi­o­nal demo­krati samt ett levande medbor­gar­sam­hälle skapar en stadig grund för folket. Vårt lands fram­gång bygger på styr­kor inom många olika områ­den.

Staten och dess styrande poli­tiska besluts­fat­tande agerar med folkets förtro­ende. Förtro­en­det för samhäl­let grun­dar sig på att man får till­gång till rätt­visa, blir hörd och behand­lad på ett rätt­vist sätt. Var och en i samhäl­let ska oavsett bakgrund behand­las som lika värde­full.

Repre­sen­ta­tiv demo­krati har resul­tatan­svar för männi­skorna.

Repre­sen­ta­tiv demo­krati är resul­tatan­sva­rig till männi­skorna. Dess syfte är att skapa regler som främ­jar det allmänna intres­set och som är förstådda och godkända i bred bemär­kelse. En besluts­fat­tare som är ärlig och känner till sitt ansvar kan å andra sidan även moti­vera impo­pu­lära men nödvän­diga lösningar. Sannings­en­lig­het och ärlig­het är viktiga värden inom poli­ti­ken, och finlän­darna har lärt sig att respek­tera dem.

Samlings­par­tiet ser inter­na­tio­na­lis­men och den konti­nu­er­liga bekräf­tel­sen av den som ett livs­vill­kor för vårt land. Finlands medlem­skap i Euro­pe­iska unio­nen är en fråga om värde­ringar för Samlings­par­tiet. Genom att höra till Euro­pas familj av fria folk har Finland gjort ett val att upprätt­hålla och främja EU:s värde­ringar. Till dem hör frihet, männi­sko­värde, respekt för mänsk­liga rättig­he­ter, folk­styre, jämlik­het och rätts­stat. Finland ska agera aktivt, konstruk­tivt och initi­a­tiv­rikt på ett sätt som främ­jar enhet­lig­he­ten och funk­tions­för­må­gan.

Samlings­par­tiet ser Finland som en fast del av den västra värde­ge­men­skap som det är natur­ligt för alla inter­na­tio­nella insti­tu­tio­ner att till­höra. Det här gäller ekono­miskt, soci­alt, miljö­re­la­te­rat och säker­hets­po­li­tiskt samar­bete. Att stärka det mili­tära samar­be­tet är att främja den finska säker­he­ten.

Världs­han­del som base­rar sig på inter­na­tio­nella avtal och över­ens­kom­mel­ser skapar välfärd och välmå­ende. Den fria handeln mins­kar fattig­dom och ökar den inbör­des fred­liga samhö­rig­he­ten mellan folk. Finland måste agera följ­den­ligt inom inter­na­tio­nella orga­ni­sa­tio­ner för att avlägsna handels­hin­der.

Finland måste också bära sitt globala ansvar. Vi kan erbjuda hjälp och kunnande till exem­pel inom inter­na­tio­nellt samar­bete i den helhets­mäs­siga hante­ringen och lösan­det av kriser, i miljö- och natur­skydd samt i stödet av en håll­bar utveck­ling. Finland måste stöda förverk­li­gan­det av mänsk­liga rättig­he­ter över­allt. Klimat­för­änd­ringen är också en av de största enskilda säker­hets­ris­kerna och anled­ning­arna till kriser.

Vi är finlän­dare, nord­bor, euro­péer och världs­med­bor­gare

Vår egen kultur och vårt kultur­arv gör oss till en länk i gene­ra­tions­ked­jan.

De utma­nar oss till att ge värl­den nya bety­del­ser och till att skapa nytt. De berät­tar vari­från vi kommer och vem vi är – men de är inte de enda sakerna som avgör vad vi kan eller får bli. Man måste kunna uppskatta de tidi­gare gene­ra­tio­ner­nas arbete och presta­tio­ner, eftersom vår nutida välfärd och trygg­het grun­dar sig på hårt arbete.

Vår natio­nella och kultu­rella iden­ti­tet har många dimen­sio­ner och är i stän­dig föränd­ring. Alla våra iden­ti­te­ter är styr­kor, inte begräns­ningar: vi har både något att ge och något att få. Till bild­ningen hör att vara öppen, även inter­na­tio­nellt och kultu­rellt. Att vara finlän­dare är en del av att vara såväl nordbo som europé, och de är en del av att vara finländsk.

Foster­ländskhet som uttryc­ker sig som en till­gi­ven­het mot sitt hemland är en posi­tiv kraft.

Dagens finländskhet är till natu­ren öppen och välkom­nande. Foster­ländskhet som uttryc­ker sig som en till­gi­ven­het mot sitt hemland är en posi­tiv kraft. Den bekräf­tar en känsla av samhö­rig­het och trygg­het. Finland förblir ett lugnt, tryggt och stabilt samhälle om var och en som bor här vill bidra med sin egen insats och bygga upp sitt hemland. Det kräver att man upprätt­hål­ler värden såsom mått­lig­het och omsorg för varandra, både i poli­tiska samman­hang och i den egna varda­gen.

En bildad växel­ver­kan och umgänge mellan olika kultu­rer är numera en natur­lig del av samhäl­let, bland annat inom arbe­ten, fritids­in­tres­sen och parti­nära samman­slut­ningar. Fram­ti­den blir allt mer inter­na­tio­nell, och i det världs­om­fat­tande nätver­ket uppstår såväl idéer som varor och tjäns­ter base­rade på dem.

En omfat­tande förstå­else för olika kultu­rer är en möjlig­het att göra Finland öppnare och attrak­ti­vare än tidi­gare, ett land där allt fler aktiva männi­skor kan hitta sin plats och sin uppgift. Vi godkän­ner inte någon som helst diskri­mi­ne­ring. Till en bildad diskus­sion hör en genuin mång­fald av röster, ett intresse för olik­he­ter och respekt för avvi­kande åsik­ter.

Den tekno­lo­giska utveck­lingen sänker trösklar och suddar ut grän­ser så att hela den globala gemen­ska­pens växel­ver­kan växer. Vi ser hur det här öppnar fantas­tiska möjlig­he­ter för hela mänsk­lig­he­ten. Finland är som star­kast då dess förbin­del­ser och kana­ler för växel­ver­kan både i Europa och värl­den används fullt ut. Att stänga in sig vore att ta den svaga och bort­ty­nande vägen.

Vi finlän­dare måste med medvetna lösningar sträva efter en roll som är större än vi själva när det kommer till världs­om­fat­tande frågor såsom hur vi löser och före­byg­ger problem i anslut­ning till miljö och säker­het. Det här lyckas bäst genom att utnyttja möjlig­he­ter inom diplo­mati, veten­skap och tekno­logi på ett effek­tivt och omfat­tande sätt.

Balans mellan männi­ska, miljö, ekonomi och tekno­logi

En stark ekonomi och en växande mate­ri­ell välfärd för med sig själv­stän­dig­het, verk­sam­hets­möj­lig­he­ter och säker­het för indi­vi­der, folket och staten.

Männi­skors och före­tags verk­sam­hets­mil­jöer måste befrias med hjälp av poli­tiska beslut så att de kan få ut all poten­tial och skapa välmå­ende och välfärd. Före­tags­fri­he­ten som hör till mark­nads­e­ko­no­min är ett nödvän­digt vill­kor för all till­växt.

Skyd­det av privat egen­dom är grund­ste­nen för ett fritt, bildat och välmå­ende samhälle. Ingen får beröva någon annan dennes ärligt anskaf­fade eller erhållna egen­dom utan laglig grund. Inom närings­po­li­ti­ken bör man sikta på håll­bar och omfat­tande till­växt medan man samti­digt beak­tar de minikrav som ställs gällande mänsk­lig och miljö­re­la­te­rad håll­bar­het.

Utan ett livs­dug­ligt jord­klot finns det inget som spelar någon roll.

Vi vill trygga miljön: vackra skogar, ren luft och klara vatten­drag. Utan ett livs­dug­ligt jord­klot finns det inget som spelar någon roll. Med hjälp av lagstift­ning och beskatt­ning ska man uppmuntra sådant konsum­tions­be­te­ende och sådana trans­por­ter som orsa­kar den minsta möjliga belast­ningen på miljön. Slöse­riet med natur­re­sur­ser ska följ­den­ligt mins­kas, och använd­ningen av natur­re­sur­ser måste vara håll­bar. I synner­het använd­ningen av fossila bräns­len ska mins­kas, med ett slut­ligt huvud­mål att avstå från använd­ningen.

Man bör allt mer frångå slit-och-släng-menta­li­te­ten och övergå till cirku­lär ekonomi och delnings­e­ko­nomi. Vi vill i större grad använda tekno­logi i miljö­skydds­syf­ten. Vi utveck­lar, provar och tar i bruk miljö­vän­liga meto­der både inom produk­tion, distri­bu­tion, trans­port och åter­an­vänd­ning av mate­rial.

Arbets­för­änd­ringen i takt med den tekno­lo­giska utveck­lingen är en enorm möjlig­het för såväl finlän­dare som hela mänsk­lig­he­ten. I synner­het när det kommer till tunga och rutin­mäs­siga uppgif­ter inne­bär den till­växt i produk­tio­nen som auto­ma­ti­se­ringen för med sig att den mate­ri­ella välfär­den kan växa på ett aldrig förut skådat sätt.

Alla tidi­gare tekno­lo­giska vänd­punk­ter har förbätt­rat och under­lät­tat männi­skans liv på otaliga sätt. Så går det också nu om vi kan klara av att foku­sera på att ta tag i möjlig­he­terna istäl­let för att vara rädda för de kort­sik­tiga hoten. Genom att utveckla utbild­nings­sy­ste­men och effek­ti­vi­sera arbets­mark­na­dens verk­sam­het kan man göra det möjligt att anpassa männi­skan, arbets­li­vet och samhäl­let till föränd­ringar i arbe­tet. För att den mänsk­liga tekno­lo­gi­bryt­ningen ska lyckas krävs det att utkoms­ten från arbete, före­ta­gande och ägande samt beskatt­ningen och soci­al­skyd­det anpas­sas till varandra på ett flex­i­belt sätt och i real­tid.

Tekno­lo­gins nya tillämp­ningar måste tas emot utan fördo­mar för att göra männi­skans arbete lättare, noggran­nare, effek­ti­vare och produk­ti­vare. De gör också det vardag­liga livet smidi­gare genom att utöka männi­skans förmåga att obser­vera olika saker och finna lösningar i olika situ­a­tio­ner. Med hjälp av den nya tekno­lo­gin kan männi­skor göra allt bättre och mer välgrun­dade val, och därmed agera på ända­måls­en­liga sätt i olika situ­a­tio­ner.

Man måste kunna garan­tera att ansva­ret för de viktiga etiska lösning­arna alltid i sista hand ligger hos en männi­ska, även om tekni­ken klarar av att agera mer och mer själv­stän­digt. Man måste kunna värna om och bestyrka männi­skans rätt till privat­liv och till beslut om hur person­upp­gif­ter används. Webb­sä­ker­he­tens bety­delse fram­hävs då en allt större del av männi­skors och samhäl­lets verk­sam­het digi­ta­li­se­ras.

Bety­del­sen av en omfat­tande bild­ning är oersätt­lig när det gäller indi­vi­dens och samhäl­lets förmåga att utnyttja tekno­logi som är i en alltjämt försnab­bad utveck­ling. Samlings­par­tiet vill att Finland och finlän­dare ska vara bland de bästa i värl­den när det kommer till att ta i bruk och utveckla ny tekno­logi. Finland som ett samhälle måste förhålla sig till nya meto­der med nyfi­ken­het och iver. Vi måste hitta de bästa tekno­lo­giska lösning­arna, ta dem i bruk genom att prova, och godkänna att miss­lyc­kande är en möjlig­het.

Den offent­liga maktens eget delta­gande i mark­na­den ska hållas begrän­sad och reser­ve­ras för sådana situ­a­tio­ner där det är nödvän­digt för det allmänna intres­set eller då det inte finns några privata aktö­rer. Den offent­liga makten har dock en oumbär­lig roll när det kommer till att slå fast rätt­visa spel­reg­ler, garan­tera till­gången till säker­het och under­håll samt som anord­nare av många viktiga tjäns­ter. Utövande av affärs­verk­sam­het ska dock i regel skötas av före­tag. Man måste ingripa i mark­nads­verk­sam­he­ten med hjälp av regle­ring i de fall regle­ringen tydligt för med sig större nytta än olägen­het, till exem­pel för att förhindra miljöska­dor.

Fram­ti­dens fram­gångs­bran­scher väljer ut de bästa idéerna i den interna konkur­ren­sen på mark­na­den. Konkur­rens som sker med hjälp av öppna och rätt­visa spel­reg­ler är den bästa lösningen för att hitta de bästa före­ta­gen, produk­terna och meto­derna. Handels­hin­der måste avlägs­nas och mark­na­den måste få agera. Det är inte lönsamt att hålla knappa ekono­miska och mänsk­liga resur­ser bundna i inef­fek­tiv använd­ning. Man måste kunna få en ny start och bättre möjlig­he­ter med rimliga förut­sätt­ningar och på ett smidigt sätt.

Beskatt­ningen måste utveck­las på ett sätt som gynnar arbe­tande, före­tags­verk­sam­het, inhemskt ägande och övrig verk­sam­het som ökar finlän­dar­nas välmå­ende, och man bör främja miljö­skyd­det. Skat­te­ba­sen måste vara omfat­tande och skat­te­sat­serna så låga som möjligt. Beskatt­ningen måste stödja Finland som ett lockande land där man vill arbeta, vågar försöka och som man vill inve­stera i. Arbets­mark­na­dens funk­tio­na­li­tet måste främ­jas så att så många som möjligt får ett arbete och möjlig­he­ten att själv bygga sitt eget liv.

Den stora uppgif­ten för de kommande tio åren är att skapa en sådan helhet av beskatt­ning och soci­al­skydd som klarar av att skapa en håll­bar balans mellan indi­vi­dens ekono­miska rättig­he­ter och skyl­dig­he­ter. Den offent­liga ekono­min måste också förbli stark så att skat­te­bör­dan inte växer sig orim­ligt stor och så att stor­le­ken på stats­skul­den hålls under kontroll. Vi agerar för en hälso­sam offent­lig ekonomi, så att finlän­dare i alla åldrar även i fram­ti­den ska ha möjlig­he­ten till ett funge­rande välfärds­sam­hälle med dess trygg­het och tjäns­ter.

Slut­li­gen

Samlings­par­tiet litar på att männi­skan tack vare sin progres­siva vilja och påhit­tig­het, med hjälp av veten­skap och tekno­logi, klarar av att hitta lösningar på de utma­ningar som vi möter, och undvika skad­liga val. Bild­ning hjäl­per männi­skor att agera rätt. Vi förhål­ler oss opti­mis­tiska till fram­ti­den med en posi­tiv nyfi­ken­het. Vi vill skapa tillit och förstå­else mellan männi­skor och männi­skogrup­per. Fram­för allt tror vi på männi­skans godhet, medkänsla och empati. Av dem kan vi bygga ett bra liv, ett bra Finland och en bra värld.