Cookie-inställningar Vår webbplats använder cookies för att webbplatsen ska fungera korrekt och för att din användarupplevelse ska bli ännu bättre. Du kan läsa mer om dem samt konfigurera dina inställningar
Hitta din kandi­dat

Samlings­par­ti­ets EU-valpro­gram: Vi tror på Europa

Finland har varit medlem i Euro­pe­iska unio­nen i 24 år. Finlän­dare har använt euron som valuta i 17 år.

Över 55 000 finska ungdo­mar har varit på Erasmus­ut­byte vid euro­pe­iska högsko­lor. Under de senaste 20 åren har Finland haft över 70 000 Erasmus-studen­ter. Enligt kommis­sio­nen fanns det redan år 2014 en miljon Erasmus-bebi­sar, barn vars föräld­rar träf­fats under utby­tet.

Europa är en del av vår vardag. Erfa­ren­he­ter, vänskaps­band och språk­kun­ska­per har nått över grän­serna och knutit oss allt närmare ett gemen­samt Europa. Det är fint att EU är en allt större del av vår vardag.

Finland måste vara aktiv och ta initi­a­tiv till lösningar.

Samti­digt vet vi att EU-medlem­ska­pet är mer än bara vardag. Det är ett val: valet att till­höra den väster­ländska värde­ge­men­ska­pen. Ett ekono­miskt val. För oss är det även ett säker­hets­val och ett förnuf­tigt val: vår del av värl­den står inför utma­ningar vi måste lösa till­sam­mans. Finland måste vara aktiv och ta initi­a­tiv till lösningar.

Samlings­par­tiet är Finlands ledande EU-parti. Vi tror att Finland klarar sig bäst på inter­na­tio­nella arenor som en aktiv del av väst­värl­den. Ett starkt EU inne­bär ett star­kare själv­stän­digt Finland. Att före­språka EU bety­der inte att vara okri­tisk. Samlings­par­tiet vill utveckla unio­nen till det bättre.
Euro­pe­iska unio­nen bör vara en stark före­språ­kare av den libe­rala demo­kra­tins värden. EU ska påverka inter­na­tio­nellt på sina medlems­län­ders vägnar. Till EU:s grund­läg­gande värde­ringar hör demo­krati, rätts­stats­prin­ci­pen, mänsk­liga rättig­he­ter, jämlik­het och yttran­de­fri­het både för medier och indi­vi­der. EU måste vara större i stora frågor och mindre i små frågor. Stora saker som vi till­sam­mans måste satsa på är håll­bar till­växt, bekämp­ningen av klimat­för­änd­ringen, säker­het och försvar, migra­tion samt att försvara den fria regel­ba­se­rade världs­han­deln.

Samlings­par­ti­ets Euro­pa­po­li­tik

Ett håll­bart europa

Under sitt EU-ordfö­ran­de­skap ska Finland ta ledar­skap i klimat­frå­gor och presen­tera en skärp­ning av EU:s utsläpps­minsk­nings­mål från 40 % till 55 % till 2030.

EU: s flerå­riga budgetram bör utvid­gas till att omfat­ta­håll­bar utveck­ling i budge­te­ring.

Vi stöder insat­ser för att stärka den cirku­lära ekono­min och att öka åter­vin­ning och använd­ning av avfall.

Finland som medlem av ekono­misk stor­makt

Vi fördju­par den inre mark­na­den så att medbor­garna kan dra full nytta av den.

Regle­ring på EU-nivå ska möjlig­göra till­väx­ten av ny digi­tal affärs­verk­sam­het och service­verk­sam­het i stäl­let för att kväva dem.

Vi främ­jar aktivt en regel­ba­se­rad världs­han­del.

Vi fort­sät­ter samar­be­tet för att bekämpa skat­te­flykt och grå ekonomi på EU-nivå och inter­na­tio­nellt.

Vi beto­nar varje medlems­lands ansvar för sin egen ekonomi.

Samar­bete skapar trygg­het

EU måste göra mer för att stärka Euro­pas säker­het och försvar.

Vi stär­ker EU:s klau­sul om ömse­si­diga bistånd genom att före­slå gemen­samma övningar med andra medlems­län­der.

Vi förbe­re­der oss till­hy­brid- och cyber­hot samt utveck­lar bered­skap för att bekämpa dessa till­sam­mans. Finlands nygrun­dade hybrid­kom­pe­tenscen­ter har en nyckel­po­si­tion.

Ansvars­full migra­tions­po­li­tik

Vi stöder utveck­lingen av levnads­för­hål­lan­den särskilt i asyl­sö­kan­des ursprungs­om­rå­den och främ­jar helhets­mäs­sig krishan­te­ring.

Genom utveck­lings­sam­ar­bete stär­ker samhäl­lens stabi­li­tet, demo­kra­tiska utveck­ling och jämställd­het.

Vi stär­ker bevak­ningen av EU:s yttre grän­ser och effek­ti­ve­rar samar­be­tet kring asyl­han­te­ring.

Ett välmå­ende, säkert och enat EU

Vi ökar det euro­pe­iska samar­be­tet kring bild­ning och forsk­ning.

Vi lägger respek­te­rande av av rätts­stats­prin­ci­pen som ett vill­kor för EU-finan­sie­ring.

Till EU-medlem­mar tar vi endast länder som har social, ekono­misk och juri­disk bered­skap till detta.

För att stärka EU: s globala roll ökar vi anta­let beslut med kvali­fi­ce­rad majo­ri­tet inom utri­kes­po­li­ti­ken.

Ett håll­bart Europa

Klimat­för­änd­ringen är vår tids största utma­ning. Ny ekono­misk till­växt måste grunda sig på använd­ning av håll­bara, förny­bara och åter­vin­nings­bara mate­rial, ren tekno­logi och låga koldi­ox­id­ut­släpp.

Detta förut­sät­ter en håll­bar indust­ri­ell produk­tion och använd­ning av natur­re­sur­ser.

Håll­bar utveck­ling måste ses som en stor möjlig­het. Miljöomsorg och ekono­misk till­växt uteslu­ter inte varandra. EU:s flerå­riga budgetram bör utvid­gas till att omfatta budge­te­ring av håll­bar utveck­ling. EU och dess medlems­län­der måste göra allt målmed­vet­nare lösningar för att minska utsläp­pen. Finland måste stöda och främja samar­be­tet kring de sju stra­te­giska sekto­rer i kommis­sio­nens klimatstra­tegi: ener­gi­ef­fek­ti­vi­tet, använd­ning av förny­bara ener­gikäl­lor, ren, säker och nätverk­san­slu­ten rörlig­het, konkur­rens­kraf­tig indu­stri och cirku­lär ekonomi, infra­struk­tur och samman­länk­ningar, bioe­ko­nomi och natur­liga kolsän­kor samt utvin­ning och lagring av koldi­oxid.

FN:s klimat­pa­nel IPCC:s rapport från hösten 2018 beto­nar att klima­tets uppvärm­ning måste begrän­sas till 1,5 grader. Det tidi­gare utsatta målet på två graders skulle i prak­ti­ken nästan fördubbla påver­kan av klimat­för­änd­ringen jämfört med en ökning på en och en halv grad. Följ­derna av klimat­för­änd­ringen är speci­ellt synliga då arktiska isen smäl­ter, havs­ni­våer stiger och korall­re­ven förstörs. Spelet är dock inte förlo­rat. Det är dags att agera.

För att lösa klimat­för­änd­ring­ens utma­ningar måste vi främja nya ener­gi­for­mer, cirku­lär ekonomi och bioba­se­rade råva­ror.

För att lösa klimat­för­änd­ring­ens utma­ningar måste vi främja nya ener­gi­for­mer, cirku­lär ekonomi och bioba­se­rade råva­ror. EU: s lång­sik­tiga klimatåt­gär­der måste konstrue­ras så att EU uppnår koldi­ox­id­ne­ut­ra­li­tet före år 2050. EU:s utsläpps­han­dels­sy­stem är en effek­tiv metod för att minska koldi­ox­id­ut­släpp, men ett allt­för lågt pris per koldi­ox­id­ton styr inte utsläp­pen nedåt till­räck­ligt snabbt. Unio­nens utsläpps­minsk­nings­mål måste stra­mas åt från 40 % till 55 % till året 2030. Extra bördor ska inklu­de­ras i utsläpps­han­dels­sek­torn. Vi måste också säkra att östra och södra Europa håller sig till målen. Under sitt EU-ordfö­ran­de­skap bör Finland ta ledningen i klimat­frå­gor och presen­tera sträng­are utsläpps­minsk­nings­mål i EU.

För att uppnå Paris­av­ta­lets klimat­mål måste EU satsa allt star­kare på produk­tion av ren energi. Centralt för en håll­bar och säker ener­gi­för­sörj­ning är främ­jan­det av en ener­gi­u­nion samt till­räck­liga resur­ser till forsk­ning och utveck­ling till sektorn. Europa måste sträva efter att minska sitt bero­ende av extern energi. EU ska satsa på grän­sö­ver­skri­dande euro­pe­iska super­nät och därmed bilda en verk­lig ener­gi­mark­nad.

Trans­port gene­re­rar en fjär­de­del av alla utsläpp i EU. Det är även den enda sektorn där utsläp­pen har ökat. Enligt progno­serna kommer trafik­mäng­derna bara att öka, så vi måste ta i bruk olika meto­der för att minska utsläp­pen. Vi måste snabbt elekt­ri­fi­era trans­port­sek­torn och öka använd­ningen av håll­bara biobräns­len särskilt inom­tung­trans­port ochflyg­tra­fik. Inom batte­ri­pro­duk­tion för elbi­lar måste vi säker­ställa miljö­an­sva­ret. Utöver att utveckla bräns­len och biltek­no­logi kan stads­pla­ne­ring, logistik och digi­ta­li­se­ring också bidra till att minska utsläp­pen

Skogs­po­li­tik ska i fram­ti­den också vara en natio­nell kompe­tens. Däre­mot berö­reu­ro­pe­iska energi- och klimat­po­li­ti­ken även skogar. Finland måste leda via exem­pel i EU och i värl­den när det kommer till skogs­vård. EU:s plast­stra­tegi skapar nya möjlig­he­ter för håll­bara finska plastin­no­va­tio­ner. Samti­digt som bioba­se­rade mate­rial i allt större utsträck­ning ersät­ter fossila råva­ror måste vi också bevara livs­kraf­tiga kolsän­kor.

Då avfall blir till råvara för till­verk­ning och ener­gi­pro­duk­tion får den cirku­lära ekono­min en allt centra­lare roll. Under kommande mandat­pe­riod måste vi modigt ta ställ­ning till åter­vin­ning, mins­kande av svinn och håll­bart utnytt­jande av natur­re­sur­ser i hela EU. Vi måste ersätta plast­pro­duk­ter med håll­bara alter­na­tiv och förbjuda trans­port av plas­tav­fall till länder utan­för EU om inte länderna i fråga kan ge bevis på att de utövar håll­bar åter­vin­ning.

Utöver bekämp­ningen av klimat­för­änd­ringen bör vi även granska de anpas­sande och förmild­rande åtgär­der som föränd­ringen kräver. På grund av klimat­för­änd­ringen måste vi i fort­sätt­ningen förbe­reda oss bättre på natur­ka­ta­stro­fer och extrema väder­fe­no­men. Klimat­för­änd­ringen medför även föränd­ringar i jord­bruks­po­li­ti­ken, då väder­fe­no­men på ett håll i Europa orsa­kar torka och på ett annat håll över­sväm­ningar. Matpro­duk­tio­nens själv­för­sörj­nings­grad är också en säker­hets­fråga. Vi bör bevara varje medlems­stats möjlig­het till jord­bruk av god kvali­tet, men samti­digt förnya EU:s jord­bruks­stöds­sy­stem med sikte på en håll­bar och mark­nads­ba­se­rad jord­bruks­po­li­tik.

Finland som medlem av en ekono­misk stor­makt

Ekono­miskt samar­bete och det välstånd som det skapar­har alltid varit centrala för EU.

Under den senaste mandat­pe­ri­o­den har Samlings­par­tiet beto­nat ansvars­full utveck­ling av den ekono­miska och mone­tära unio­nen, bety­del­sen av EU:s gemen­samma handels­po­li­tik, samt bety­del­sen av kompe­tens, forsk­ning, utveck­ling och inno­va­tio­ner för att av till­växt och syssel­sätt­ning.

Euro­pe­iska unio­nen ger Finland till­gång till värl­dens största inre mark­nad. Finlands ekono­miska välstånd är centralt bero­ende av EU-områ­det, som är vår vikti­gaste export­mark­nad. Att fördjupa den inre mark­na­den och effek­ti­vera dess verk­sam­het ligger uttryck­li­gen i Finlands intresse. En funge­rande inre mark­nad gynnar fram­för allt våra medbor­gare. Den inre mark­na­den består av fyra hörn­ste­nar: fri rörlig­het för varor, tjäns­ter, perso­ner och kapi­tal. Till­gång till EU:s inre mark­nad kräver respekt för alla fyra frihe­ter.

Utöver finan­sie­rings­in­sat­ser för forsk­ning, utveck­ling och inno­va­tio­ner kräver utveck­lingen av den inre mark­na­den även att vi utnytt­jar till fullo de möjlig­he­ter som uppstår från digi­ta­li­se­ringen . Till den digi­tala inre mark­na­den hör till exem­pel data­rör­lig­het och inkomst­mo­del­ler som base­rar sig på fria rörlig­het av infor­ma­tion och data. Den inre mark­na­dens lagstift­ning bör följa sin tid och möjlig­göra allt smidi­gare handel. Målet ska vara att bryta upp onödiga normer och minska den admi­nist­ra­tiva bördan.

Vi måste aktivt bekämpa skat­te­flykt och grå ekonomi på natio­nell, euro­pe­isk och inter­na­tio­nell nivå. En harmo­ni­se­ring av beräk­nings­sät­tet för före­tags­be­skatt­ning skulle bidra till kampen mot skat­te­flykt och på samma gång minska den admi­nist­ra­tiva bördan för före­tag med verk­sam­het i flera EU-länder. Detta skulle å sin sida även under­lätta finska före­tags till­växt på EU-områ­det.

Utveck­lingen av den ekono­miska och mone­tära unio­nen kräver fort­fa­rande arbete. De största proble­men i den ekono­miska och mone­tära unio­nen är överskuld­sätt­ning, brist på mark­nads­di­sci­plin samt det avgö­rande kontak­ten mellan medlems­sta­terna och bankerna. För eurons trovär­dig­het och för valu­ta­sy­ste­mets stabi­li­tet är det ytterst viktigt att medlems­sta­terna får respekt för stabi­li­tets- och till­växt­pak­ten samt åstad­kom­mer struk­tur­re­for­mer. Ett kontrol­le­rat infö­rande av en skuldsa­ne­rings­me­ka­nism skulle garan­tera verk­stäl­lan­det av ett inve­ste­rar­an­svar. Vi måste stärka imple­men­te­ringen av beslut och ställa sträng­are krav på att de efter­följs både i stora och i små medlems­sta­ter.

Banku­ni­o­nen borde färdig­stäl­las i enlig­het med medlems­sta­ter­nas över­enskomna rikt­lin­jer. Vi kan inleda en diskus­sion om ett gemen­samt depo­si­tions­skydd, men inte före nuva­rande risker mins­kats till­räck­ligt. Vi bör även främja en kapi­tal­mark­nads­u­nion. En privat risk­del­ning via kapi­tal­mark­na­den är avgö­rande för eurons stabi­li­tet. Det utgör också mindre tryck på att expan­dera det gemen­samma ansva­ret mellan medlems­sta­terna.

EU:s flerå­riga budgetram, det vill säga dess budget, ska skapa euro­pe­iskt mervärde. I första hand måste vi bedöma budge­tens stor­lek på basis av dess inne­håll. Inve­ste­ringar i forsk­ning, utveck­ling och inno­va­tion stöder ekono­misk till­växt, syssel­sätt­ning och kompe­tens i hela Europa. Ökad finan­sie­ring av Hori­sont Europa- och Erasmus-program­men samt nya tekno­lo­gier och tekno­lo­gi­lös­ningar är rätt väg att gå. Gemen­samma utma­ningar, såsom bekäm­pan­det av klimat­för­änd­ringen, migra­tions samt säker­hets- och försvars­po­li­tiskt lönar sig att finan­si­era till­sam­mans.

Tradi­tio­nellt har EU-finan­sie­ringen gått främst till­jord­bruk samt social-, struk­tur- och kohe­sions­po­li­tik. Under årens lopp har båda program­men refor­me­rats i en mer stra­te­gisk rikt­ning, bland annat genom att betona miljö­mäs­siga aspek­ter och eller smart speci­a­li­se­ring inom subven­tio­nerna. Dessa prio­ri­te­ringar har varit förmån­liga för norra och östra Finland. Det här ska man satsa på i fort­sätt­ningen istäl­let för att endast finan­si­era produk­tion eller infra­struk­tur. Ande­len av EU:s budgets som går till fonden för lands­bygds­ut­veck­ling bör beva­ras på rimlig nivå, så att inte målen för miljö­skydd och stäv­jande av klimat­för­änd­ringen går i stöpet.

Ur Finlands perspek­tiv är färdig­stäl­lan­det av Tran­seu­ro­pe­iska trans­port­nä­tet TEN-T:s kärn­nät före år 2030 och färdig­stäl­lan­det av dess täckande nät före år 2050 en central del av den inre mark­na­dens infra­struk­tur­pro­jekt. Särskild uppmärk­sam­het bör fästas vid stam­ba­ne­pro­jek­tet från Helsing­fors via Torneå till Stock­holm. För att den inre mark­na­den ska fungera allt effek­ti­vare är det viktigt att vi genom­för som helhet Fonden för ett samman­län­kat Europa - på natio­nell och inter­na­tio­nell nivå.

En verk­lig euro­pe­isk inre mark­nad existe­rar inte förrän dess digi­tala och service­re­la­te­rade dimen­sion utveck­las i en genu­int inte­gre­rad rikt­ning med gemen­samma spel­reg­ler. Samti­digt måste vi bevara ett högt konsu­ment­skydd och produkt­sä­ker­het. Det finns skäl att låta en bredare allmän­het dra nytta av EU-finan­si­e­rade digi­tala projekt. Resul­ta­ten av digi­tala projekt, såsom inne­håll, tjäns­ter, appar och deras käll­kod bör vara åtkom­liga och till­gäng­liga för alla.

Inom forsk­nings­po­li­ti­ken borde man fram­för allt betona utveck­ling och ibruk­ta­gande av univer­sella tekno­lo­gier som har bety­delse för fram­ti­dens globala konkur­rens­kraft. Inom ett eller två decen­nier kommer arti­fi­ci­ell intel­li­gens och andra bety­dande nya inno­va­tio­ner inom platt­form­se­ko­nomi och mate­ri­al­tek­no­logi att ändra medbor­gar­nas och före­ta­gens verk­sam­het lika mycket som till exem­pel el eller Inter­net. Digi­ta­li­se­ring­ens snabba utveck­ling är förknip­pad med etiska och regle­rings­mäs­siga utma­ningar som vi måste tänka på redan under kommande mandat­pe­riod. Euro­pe­isk regle­ring får inte kväva inno­va­tio­ner, men samti­digt måste den även ge medbor­garna integri­tets­skydd och säker­het.

Samar­bete skapar trygg­het

EU måste göra mer för att stärka Euro­pas säker­het och försvar samt för att skydda sina medbor­gare.

Inom försvars­sam­ar­be­tet kan EUskapa märk­bart euro­pe­iskt mervärde. Medlem­sta­terna kunde förbättra bistånds­klau­su­lens bety­delse genom att öva till­sam­mans.

Det försva­gade säker­hets­lä­get har för samman EU inom säker­hets­po­li­ti­ken. På ett par år har EU:s gemen­samma säker­hets- och försvars­po­li­tiska samar­bete avan­ce­rat mer än under hela EU:s existens. Försvars­sam­ar­be­tet komplet­te­rar den natio­nella försvars­för­må­gan, höjer bered­ska­pen mot yttre hot samt gör det lättare att få och ge mili­tärt bistånd. För Finland är det viktigt att den ömse­si­diga bistånds­klau­su­len är bindande, eftersom den samti­digt stär­ker både EU:s och Finlands säker­hets­läge.

Samar­be­tet mellan EU och Nato främ­jar Finlands säker­het.

Säker­hets- och försvars­sam­ar­be­tet inom EU komplet­te­rar Nato och stär­ker den euro­pe­iska säker­he­ten. Samar­be­tet mellan EU och Nato främ­jar Finlands säker­het. Trots en möjligt Brexit, lönar det sig att fort­sätta samar­beta med Stor­bri­tan­nien som har Euro­pas största militär­makt.

Då Finland inte till­hör mili­tä­ral­li­an­ser ökar allt säker­hets- och försvars­sam­ar­bete vår säker­het. Genom EU:s perma­nenta struk­tu­re­rade samar­bete, årliga bedöm­ningar av försvars­ut­gif­ter samt fonden för forsk­ning och prestanda vill vi stärka Euro­pas egen hand­lings­för­måga. För medlems­län­derna lönar det sig att öka anta­let gemen­samma anskaff­ningar. För att stärka försvars­sam­ar­be­tet bör vi stärka det juri­diska ramarna­för rörlig­het av mili­tärt mate­rial.

Utöver tradi­tio­nellt försvars­sam­ar­bete måste Europa förbe­reda sig på hybrid- och cyber­hot samt utveckla bered­skap för att bekämpa dem. Hybrid­hot är av en såpas vari­e­rande natur att vi behö­ver både EU och NATO för att möta dem. Finlands nygrun­dade hybrid­kom­pe­tenscen­ter har en nyckel­po­si­tion. Därtill bör vi till exem­pel stärka medi­e­läs­kun­nig­het, fören­het­liga praxis och inten­si­fi­era infor­ma­tions­ut­by­tet mellan medlems­län­der­nas myndig­he­ter.

Samlings­par­tiet beto­nar en över­gri­pande utgångs­punkt för att lösa inter­na­tio­nella problem. Att samordna mili­tär och civil krishan­te­ring, freds­med­ling, utveck­lings­sam­ar­bete och huma­ni­tärt bistånd är det vikti­gaste verk­ty­get för att före­bygga och lösa kriser.
Civil krishan­te­ring hör till EU:s styr­kor globalt. Till ett gemen­samt försvar hör även till­räck­lig poli­tisk och mate­ri­ell bered­skap så att vi vid behov kan agera i kriser som blos­sar upp på närom­rå­den. Att före­bygga konflik­ter samt mäta och över­vaka poten­ti­ella kriser måste få en betyd­ligt större roll i EU:s gemen­samma utri­kes­po­li­tik.

Ansvars­full migra­tions­po­li­tik

Inter­na­tio­nella kriser och osäker­het har föror­sa­kat flyk­tingar och migra­tion. Vi kan också förvänta oss att anta­let klimat­flyk­tingar mång­dubb­las i fram­ti­den.

Migra­tio­nen förut­sät­ter massiva insat­ser från EU och dess medlems­län­der. Detta inne­bär fler privata inve­ste­ringar, handel, utveck­lings­sam­ar­bete, krishan­te­ring och bila­te­ralt samar­bete över­lag. Om EU inte lyckas med detta står unio­nen inför mer fattig­dom, konflikt, flyk­ting­skap och radi­ka­li­se­ring.

EU behö­ver en bättre gemen­sam asyl­po­li­tik. EU:s yttre grän­ser måste fungera effek­tivt och säkert. I asyl­po­li­tik måste vi skifta till ett kvot­flyk­tings­sy­stem och behand­ling av ansök­ningar utan­för EU. Bevak­ningen av EU:s yttre grän­ser måste vara trovär­dig. Men de lagliga rutterna måste också vara i sin ordning. Om EU inte lyckas med detta står unio­nen inför mer social oro i sina medlems­län­der. Vi måste stärka och stödja euro­pe­iska gräns- och sjöbe­vak­nings­by­rån Fron­tex. I sista hand är en effek­tiv bevak­ning av EU:s yttre grän­ser ett sätt att säkra den fria rörlig­he­ten av männi­skor i EU.

Särskilt flic­kors utbild­ning är i nyckel­po­si­tion för att bygga stabila och trygga utveck­lings­sam­häl­len.

EU bör agera i front­lin­jen för att främja inter­na­tio­nell fred och stabi­li­tet samt stödja arbete som foku­se­rar på att bekämpa orsa­kerna till flyk­ting­skap. Bistånds­sam­ar­bete som förbätt­rar levnads­vill­ko­ren på den afri­kanska konti­nen­ten bör ökas, då det ökar lokal­be­folk­ning­ens fram­tids­hopp samt förbätt­rar kvin­nors och barns samhälls­ställ­ning. Särskilt flic­kors utbild­ning är i nyckel­po­si­tion för att bygga stabila och trygga utveck­lings­sam­häl­len.

Enligt Samlings­par­tiet bör EU gå mot ett system där till­gången till inter­na­tio­nellt skydd skaö­vergå till ett system där man kan söka asyl direkt från kris­om­rå­den och flyk­ting­lä­ger i stäl­let. Att avtala om en gemen­sam flyk­ting­kvot för EU vore fram­för allt ett sätt att få Euro­pas stora länder invol­ve­rade i en rätt­vist förde­lad flyk­ting­kvots­lik­nande meka­nism. Vi måste hitta ett sätt att avtala om detta så att vi samti­digt som motvikt effek­tivt begrän­sar anta­let asyl­sö­kande som egen­hän­digt reser och söker asyl.

Inget medlems­land ska behöva råka ut för en orim­lig situ­a­tion på grund av en ovän­tad ökning i anta­let asyl­sö­kande. Med en gemen­samt över­ens­kom­men meka­nism för ansvars­för­del­ning måste vi förbe­reda oss i förväg på en situ­a­tion där anta­let flyk­tingar ett medlems­land rimli­gen kan hantera över­skrids. Det ligger i Finlands natio­nella intresse att det i denna typ av situ­a­tio­ner finns en gemen­samt över­ens­kom­men mall för intern över­fö­ring mellan länder, då de asyl­sö­kande i brist på en mall sanno­likt över­förs okon­trol­le­rat från ett land till ett annat.

Ett välmå­ende, säkert och enhet­ligt EU

Säker­hets­po­li­tik, tekno­lo­gisk utveck­ling och att förstärka grun­den till ekono­misk till­växt är viktiga fakto­rer, men när allt kommer omkring är de bara medel att förbättra livet på den indi­vi­du­ella nivån.

Euro­pe­iska unio­nen finns först och främst för att tjäna sina medbor­ga­res intresse. Utbild­ning, kultur, hälsa och färdig­he­ter är viktiga för vår livs­kva­li­tet i varda­gen. Som medlem i unio­nen lönar det sig för oss att delta i att stärka det euro­pe­iska mervär­det kring dessa teman.

EU:s välstånd och fram­gång bygger på utbil­dade och kompe­tenta medbor­gare som får göra ett menings­fullt arbete. Arbets­li­vet genom­går en stor bryt­ning: globa­li­se­ring, auto­ma­ti­se­ring och robo­ti­se­ring föränd­rar samhäl­len, ekono­mier och arbets­livs­struk­tu­rer. Därför är det ännu vikti­gare nu att alla har möjlig­he­ten att uppda­tera sin kompe­tens under arbets­li­vet. Här har hela Europa men också Finland mycket att göra. Arbete är grun­den till all välfärd och till­växt.
Därför har Samlings­par­tiet före­sla­git att kompe­tens och utbild­ning är en av tyngd­punk­terna under Finlands mandat­pe­riod som EU:s ordfö­rar­land. Genom att lyfta fram och upprätt­hålla kompe­tens och utbild­ningsnivå kan vi förvandla utma­ning­arna till möjlig­he­ter gällande arbets­li­vets bryt­ning.

Popu­lis­mens stigande popu­la­ri­tet i Europa beto­nar vikten av att invol­vera medbor­garna i poli­tiskt besluts­fat­tande. Euro­pe­iska unio­nen får ofta agera som synda­bock i svåra natio­nella beslut. De konkreta förde­larna med unio­nen ska lyftas tydli­gare fram och medbor­garna tas med till besluts­fat­tan­dets hjärta samti­digt. I fråga om att förstärka fram­ti­den och förtro­en­det är det viktigt att EU allt noggran­nare lyss­nar på sina medlems­län­ders medbor­gare samt öppet vågar disku­tera även frågor som utma­nar värde­grun­den.

Finland har en särskild roll som före­språ­kare av yttran­de­fri­het, rätts­stats­prin­ci­pen och jämställd­het.

För att vara en trovär­dig före­språ­kare för grund­läg­gande värde­ringar också utåt måste EU:s medlem­sta­ter konse­kvent vidhålla sina värde­ringar. Finland har en särskild roll som före­språ­kare av yttran­de­fri­het, rätts­stats­prin­ci­pen och jämställd­het. Rätts­stats­me­ka­nis­men, med vars hjälp kommis­sio­nen kan över­vaka utveck­lingen av rättstats­si­tu­a­tio­nen i medlems­län­derna fick sin början genom Finlands, Tysklands, Neder­län­der­nas och Danmarks brev till kommis­sio­nen år 2013 då Samlings­par­tiet var stats­mi­nis­ter­parti. Att ställa värnande av rätts­stats­prin­ci­pen som vill­kor för EU-finan­sie­ring är en välkom­men föränd­ring som Samlings­par­tiet före­språ­kat.

Demo­kra­tiska värde­ringar är lika viktiga inom EU som i förhål­lande till tredje länder som Turkiet och Ryss­land. I nulä­get är Turkiet inte redo för ett EU-medlem­skap. Nya EU-medlems­län­der måste uppfylla rätts­liga, poli­tiska och ekono­miska medlem­skaps­kri­te­rier bland annat genom stabila insti­tu­tio­ner och en funge­rande mark­nad samt genom att förbinda sig till unio­nens gemen­samma prin­ci­per. Att utvidga EU är inte ett efter­trak­tat egen­värde om de nya medlems­sta­terna inte är ekono­miskt och soci­alt redo för detta eller förbin­der sig till unio­nens gemen­samma euro­pe­iska fram­tids­vi­sion.

Euro­pe­iska unio­nens utri­kes­po­li­tik måste vara ett genu­int samar­bets­om­råde för det större gemen­samma bästa i stäl­let för ett fält för medlems­län­der­nas ömse­si­diga konkur­rens. Särskilt inom utri­kes­po­li­ti­ken skulle ett tätt inte­gre­rat, enat Europa produ­cera flest förde­lar för sina medlems­län­der, till exem­pel genom att stödja demo­kra­tisk ekono­misk utveck­ling på närom­rå­den och i sin utveck­lings­po­li­tik, samt bland annat genom att påverka FN-syste­mets prin­ci­per eller världs­han­deln i enlig­het med sina egna värde­ringar. Använd­ningen av kvali­fi­ce­rad majo­ri­tet i utri­kes­po­li­ti­ken skulle göra det möjligt för EU att spela en mer aktiv roll i värl­den.

I stor­makts­po­li­ti­ken bör EU agera enhet­ligt, enligt medlems­län­der­nas intres­sen. Både i väst och öst måste vi kunna hitta gemen­samma för att bygga ett håll­bart samar­bete. En möjlig­het för samar­bete är frågor kring det Arktis. Det har blivit allt vikti­gare för EU att stärka sina förbin­del­ser med USA på alla nivåer. Minskav­ta­let är en förut­sätt­ning för att upplösa EU:s sank­tio­ner mot Ryss­land. I sina förbin­del­serna med Kina bör EU stärka samar­be­tet i globala frågor, men samti­digt vidhålla sina intres­sen i fråga om handel och inve­ste­ringar samt sina prin­ci­per kring mänsk­liga rättig­he­ter.

Finlands EU-ordfö­ran­de­skap under andra halv­å­ret 2019 kommer vid en kritisk tidpunkt, då Brexit är aktu­ellt, då unio­nen fast­stäl­ler sin flerå­riga budgetram, och då den nya kommis­sio­nen utfor­mar sitt följande femårs­pro­gram. Inom EU har Brexit-förhand­ling­arna satt fart på att förnya unio­nen och rentav stärkt medlems­län­der­nas enig­het. Nu finns det utrymme för medlems­sta­ter med idéer och vilja att utveckla.

Brexit föränd­rar EU. Finland ska inte bara anpassa sig till Stor­bri­tan­ni­ens uttåg. Vi måste skapa nya och vårda gamla samar­bets­re­la­tio­ner till lika­sin­nade medlems­sta­ter. Hansa-grup­pen som består av finans­mi­nist­rar från de nord­liga länderna har fått sin röst hörd i utveck­lingen av den ekono­miska och mone­tära unio­nen.

Finland måste förhålla sig ambi­tiöst till sitt ordfö­ran­de­skap och till EU i allmän­het. EU är inte ett objekt för intres­se­be­vak­ning. Det är vi som är EU. Samlings­par­ti­ets linje är att inte bromsa euro­pe­isk integ­ra­tion, utan driva det i vår önskade rikt­ning. Ett enat och starkt EU kan repre­sen­tera sina medlems­län­der och medbor­gare på inter­na­tio­nella arenor. I EU:s rela­tio­ner till andra länder bör Finland speci­fikt betona en enad posi­tion, i stäl­let för att enskilda medlems­sta­ters ledare skulle tala för Euro­pas del. Ett EU som agerar enigt utåt kan åstad­komma mer säker­het och välstånd för sina medbor­gare än varje medlems­stat enskilt.

Ju star­kare EU är, desto star­kare är Finlands själv­stän­dig­het.


Hitta din kandi­dat

Euro­pa­par­la­men­tet (EP) är ett av Euro­pe­iska unio­nens lagstift­nings­or­gan. EU-medbor­garna väljer leda­mö­terna till Euro­pa­par­la­men­tet genom direkta val som förrät­tas i alla medlems­sta­ter vart femte år. Nästa val förrät­tas 2019.

Vid Euro­pa­par­la­mentsva­let utgör Finland en av valkret­sarna. Detta inne­bär att kandi­da­terna är kandi­da­ter i hela landet och väljarna kan rösta på vilken som helst kandi­dat.

Från Finland utses 14 leda­mö­ter i valet 2019.

Tids­plan

I Finland är valda­gen den 26 maj 2019.

Förhands­röst­ning i Finland från onsdag till tisdag 15-21.5.Förhandsröstning utom­lands från onsdag till lördag 15-18.5.

Källa: vaalit.fi

Mer innehåll i samma kategori

3.2.2021

In a Coali­tion muni­ci­pa­lity, the heart beats on the right

All poli­ti­cal parties want good. Who would inten­tio­nally want to replace well­be­ing with distress? We all agree that it is

18.11.2019

Petteri Orpo’s message to EPP Congress dele­ga­tes

Dear Friend, I am seek­ing your support to become Vice Presi­dent of the Euro­pean People’s Party. As a party leader

6.11.2019

Sirén: Rege­ring­ens klimat­mål åter­speglas inte i budge­ten

Rinnes rege­ring har satt upp mycket ambi­tiösa klimat­mål. Därför har det varit en besvi­kelse att erfara, hur lite de goda

Skip to content