Cookie-inställningar Vår webbplats använder cookies för att webbplatsen ska fungera korrekt och för att din användarupplevelse ska bli ännu bättre. Du kan läsa mer om dem samt konfigurera dina inställningar
Kokoomus.fi / Artiklar / Yleinen / Petteri Orpo: Finland behö­ver en formel för till­växt

Petteri Orpo: Finland behö­ver en formel för till­växt

Publicerad:

Det är väldigt viktigt för oss i Samlings­par­tiet att vara här på Åland. Åland är en viktigt del av Finland och Samlings­par­tiet vill att rela­tio­nerna mellan fast­lan­det och Åland är goda samt att samar­be­tet är tydligt. 

Samti­digt vill vi med vår närvaro gratu­lera ålän­ning­arna för det hund­ra­å­riga själv­sty­ret! Grat­tis! Det är viktigt att refor­men och moder­ni­se­ring av själv­sty­rel­sen fort­sät­ter, trots svårig­he­terna. Åland är utri­kes- och säker­hets­po­li­tiskt bety­del­se­fullt. På grund av kriget i Ukraina har säker­hets­lä­get i Europa försva­gats. Detta har skapat ett behov att kritiskt granska Finlands säker­hets- och försvars­po­li­tiska lösningar. 

Ålands posi­tion i havet mellan Stock­holm och Åbo är mili­tärstra­te­giskt viktigt, också med tanke på Bott­niska viken. Det hand­lar inte bara om att försvara våra grän­ser, utan också om att försvara hela Norra Euro­pas havs- och handels­rut­ter.

Den finska försvars­mak­ten har som plikt att försvara hela riket. Åland har tagits i beak­tande i både försvars­mak­tens och gräns­be­vak­ning­ens planer. Beak­tande demi­li­ta­ri­se­ring. Vi måste vara säkra på att vi kan skydda Åland från all extern aggres­sion - det är vår plikt. Och det håller vi fast vid. Finland är redo och beredd att försvara Åland. 

Finlands och Sveri­ges Nato-medlem­skap föränd­rar områ­dets säker­hets­läge. Enligt mig är föränd­ringen för Åland enbart posi­tiv. Öster­sjön är i fort­sätt­ningen nästan som Natos innan­hav. I fort­sätt­ningen då alla länder i Norden är Nato-länder, kan vi gemen­samt planera vårt försvar - ännu star­kare. 

Samti­digt har Ryss­land genom sitt brutala anfalls­krig bevi­sat, att det är helt opålit­ligt. Vi måste vara förbe­redda för even­tu­ellt aggres­sion även för viktiga Ålands del.  

Vi vill i gott samar­bete med ålän­ning­arna fundera hur vi kan bäst arbeta till­sam­mans. Even­tu­ella föränd­ringar måste starta från Åland själv. 

Vi respek­te­rar själv­sty­rets ställ­ning och värde­rar dialo­gen högt. Ålands själv­styre fyller 100 år i år. Det är ett modellex­em­pel för hela värl­den hur man genom att arbeta till­sam­mans och genom att lyssna på varandra upprätt­hålla en fram­gångs­rik samlev­nad. Denna tradi­tion vill vi värna även i fram­ti­den. 

Kärä vänner,

I det kommande rege­rings­pro­gram­met står det slut­li­gen: Finland är ett medlems­land i Nato. Det har varit vårt lång­sik­tiga mål. Medlem­ska­pet garan­te­rar vår säker­het långt in i fram­ti­den.

För närva­rande fram­skri­der vårt Nato-medlem­skap i en histo­riskt snabb takt. I början av augusti rati­fi­ce­rade USA vårt medlem­skap till­sam­mans med tack och uppskatt­ning. Vi hör liknande medde­lan­den från alla medlems­län­der.  Av allt kan man se, att USA håller Europa som en viktig part­ner och förstår, att till exem­pel för den stora Kina-utma­ningen behö­ver den Europa.

Om sakerna fram­skri­der på bästa sätt, har alla medlems­län­der rati­fi­ce­rat vårt medlem­skap under hösten. Jag är över­ty­gad om, att vi i snabb en tidta­bell får de rati­fi­ce­ringar som fattas - även från Turkiet. När andra agerar beslut­samt, växer även tryc­ket på de kvar­va­rande.

När vi äntli­gen blir ett medlems­land i Nato, kommer det verk­liga arbe­tet ändå att bara börja. Under den kommande rege­rings­pe­ri­o­den star­tar byggan­det av en ny sorts utri­kes-, säker­hets-, och försvars­po­li­tik. 

Det är dags att hitta en ny orda­ly­delse och inne­håll till Finlands linje, som bättre passar och tjänar dagens utma­ningar och förut­sätt­ningar.  Viktigt för den här linjen är, hur vi i fort­sätt­ningen grans­kar så väl våra närom­rå­den som globala utveck­lings­vä­gar en del av alli­an­sen, där våra part­ners har blivit alli­e­rade och soli­da­ri­te­ten en skyl­dig­het.

Min största oro rör natur­ligt­vis Ryss­lands krig i Ukraina. Ukrai­nar­nas tappra försvars­krig och de vapen som man har gett dem har visat sig vara avgö­rande fakto­rer i fråga om krigs­fö­ringen. Vi har inte råd att låta bli att hjälpa Ukraina, eftersom de fram­tida euro­pe­iska säker­hets­po­li­tiska stegen i slutän­dan defi­nie­ras på slag­fäl­ten. 

Vi är vid en bryt­nings­punkt. Om Ukraina lyckas vända initi­a­ti­vet i kriget åt sig själv och tvinga Ryss­land att dra sig till­baka i söder, föränd­ras para­met­rarna även för en bredare dyna­mik. Jag ser det inte som troligt, att slutet på kriget ännu är fram­för oss. Ingen­dera sida kommer att gå med på fred eller efter­gif­ter, om det inte finns något tving­ande behov till detta. Därför måste även vi fort­sätta stöda Ukraina på alla möjliga sätt. Fler och bättre vapen, så att Putin stop­pas.

I prin­cip hoppas vi givet­vis att säker­hets­lä­get utveck­las i en rikt­ning, där vi inte skulle behöva satsa mer på att planera vårt försvar mer än tidi­gare. Verk­lig­he­ten är för närva­rande sådan, att det är vår skyl­dig­het att ta se till att vårt försvar är ända­måls­en­ligt över­allt i Finland. 

Samlings­par­tiet har förbun­dit sig med att vår försvars­bud­get hålls på den erfor­der­liga – och utlo­vade – nivån på över två procent.

Kära vänner,

Presi­dent Urho Kekko­nen sa en gång, att om någon­dera av inri­kes- eller utri­kes­po­li­ti­ken, måste vara misskött, så låt det då vara inri­kes­po­li­ti­ken. 

Utri­kes­po­li­ti­ken som leds av repu­bli­kens presi­dent till­sam­mans med stats­rå­det är nu i skick. Som en enhet­lig nation har vi uppnått bety­dande utri­kes­po­li­tiska steg i år. Vår inri­kes­po­li­tik däre­mot är verk­li­gen misskött. Kekko­nens tanke gäller inte längre idag: ett internt starkt Finland är starkt även externt. 

Välfärds­sam­häl­lets grun­der vitt­rar sönder. Under den gångna valpe­ri­o­den har proble­men bara hopat sig och till­spet­sats. Osäker­he­tens tid skri­ker efter ledar­skap åt tomma väggar. Enskilda minist­rar agerar, men rege­ring­ens gemen­samma syn saknas i många frågor.

Fakta måste erkän­nas: de mörka molnen hopar sig på himlen. Infla­tio­nen ökar, räntorna stiger, världs­e­ko­no­mins djupa konjunk­tur­ned­gång väntar runt hörnet. Kriget i Ukraina fort­sät­ter och skapar osäker­het runt omkring oss. Progno­serna för Finlands ekono­miska till­växt för nästa år är de lägsta i euro­om­rå­det.

Finland kan inte fort­sätta i det oänd­liga med den nuva­rande, oansva­riga ekono­min. Man borde ha börja bereda sig på dåliga tider i tid. Istäl­let har rege­ringen Sanna Marins poli­tik byggts på lånade pengar och samma fort­sät­ter: det finns ingen oro för morgon­da­gen och proble­men som dyker upp kvit­te­ras med fler skul­der. Rege­ringen gör inga val och prio­ri­te­rar inte utgif­ter. Viktiga förny­el­ser har inte gjorts.

Denna linje måste ändras. Finland måste styras till rätt spår.

Marins rege­ring har levt i vanfö­re­ställ­ningar, där skul­der inte spelar någon roll. Verk­lig­he­ten är en annan. Även en liten höjning av räntorna inne­bär bety­dande merkost­na­der i stat­s­e­ko­no­min. Nästa år fördubb­las ränteut­gif­terna från 700 miljo­ner till 1 300 miljo­ner. Som en jämfö­relse: Med 800 miljo­ner euro driver man hela den finländska poliskå­ren.

Nu när vi ännu befin­ner oss i en högkon­junk­tur, borde vi titta mer noggrant på utgif­terna. Men enligt finans­mi­nis­ter Saarik­kos budget­för­slag kommer Finland ändå att skuld­sät­tas med 6 300 miljo­ner euro nästa år. Detta bety­der cirka 1 500 euro mer lån för varje finlän­dare. I rege­ring­ens ramför­hand­lingar kommer summan att växa. En stark stat­s­e­ko­nomi är finlän­da­rens bästa trygg­het.

Ekono­misk poli­tik är nämli­gen även säker­hets­po­li­tik. Särskilt under dimmiga tider bör vi satsa på ekono­mins hörn­bul­tar­nas håll­bar­het, för det är på dem som Finland vilar. Samti­digt som vi förstär­ker vårt försvar och vi alli­e­rar oss, måste vi allt mer ta hand om vår ekono­mis slag­tå­lig­het. 

Vi har mött flera kriser som utma­nar den offent­liga ekono­min under de senaste årtion­dena. Det är för precis dessa kriser som de offent­liga finan­serna behö­ver margi­na­ler, så att hälso­sä­ker­he­ten, vacci­nerna eller till exem­pel försva­ret kan garan­te­ras när det kniper. Därför efter­ly­ser samlings­par­tiet stra­mare ekonomi och till­växt­för­ny­el­ser. På så vis försäk­rar vi, att Finland och finlän­darna klarar av fram­ti­dens utma­ningar.

Samti­digt ska man se till finlän­dar­nas köpkraft. På grund av höjda priser blir plån­bo­ken snabbt lättare och varda­gen blir för många fort­fa­rande allt svårare. En sänk­ning av inkomst­be­skatt­ningen skulle förbättra både köpkraf­ten samt sporra till ökat arbete. Därför ska rege­ringen genom­föra en sänk­ning av skat­te­lätt­na­den redan nu, och inte vänta tills höstens löne­för­hand­lingar.

En lyckad timing för ikraft­trä­dande av skat­te­lätt­na­der skulle kunna vara janu­ari, för då kan Finlands ekonomi redan vara i en recen­sion. Fram­för allt är en skat­te­sänk­ning en konstruk­tiv förny­else för till­väx­ten, som passar utmärkt för den här stun­den. Rege­ring­ens linje måste föränd­ras i ramför­hand­ling­arna i början av septem­ber. Jag håller inte andan, för proble­men över­förs som bekant till nästa rege­rings konto.

De kommande åren blir svåra, för det utöver de nya utma­ning­arna fort­fa­rande finns mycket att korri­gera efter den nuva­rande ekono­min. Man måste dock vända på skep­pet Finland, så att förtro­en­det för en ljus fram­tid kan åter­stäl­las.

Föränd­ring är möjlig. Under nästa period måste man återgå till en stra­mare ekonomi. Man måste göra en obduk­tion på de offent­liga utgif­terna och fundera, vad vi kan göra bättre. Fram­för allt ska vi få ekono­min att växa. Kommis­sio­nen förut­spår att Finland kommer att ha den lägsta ekono­miska till­väx­ten i EU nästa år.

Att få ekono­min på en snab­bare till­växt än progno­sen är ett alter­na­tiv till hårda anpass­ningar och nedskär­ningar. Till­växt är det bästa sättet att få skuld­sätt­ningen att vända. Utan snab­bare ekono­misk till­växt kan vi säga adjö till välfär­den.

Vi i samlings­par­tiet tror på till­växt­for­meln. Sdp har bara formeln för konsum­tion.

Formeln för till­växt kommer ur en föränd­ring i synsät­tet. Vi vill koncen­trera oss på, vad som får männi­skan att agera, inspi­re­ras och gå framåt. Vi vill försäkra, att Finland är ett bra land för flitiga männi­skor. Slut­li­gen föds till­växt bara i före­tag, där man istäl­let för hot ser möjlig­he­ter, skapar nytt, inspi­re­ras och tar risker.

Där man till väns­ter efter­ly­ser ökning av den offent­liga sektorns roll, så efter­ly­ser vi mer utrymme och möjlig­he­ter för männi­skor att agera, försöka och lyckas. Där finns kärnan till till­växt­for­meln.

Det är just därför som vi vill avveckla arbets­lös­hets- och inkomst­fäl­lor, så att det är lönsamt att ta ett arbete i alla lägen. Desto bättre kan vi rikta tjäns­ter åt dem, som av en eller annan anled­ning har hamnat vid sidan om. Finland behö­ver en uppmunt­rande och inklu­de­rande soci­al­för­säk­rings­mo­dell.

Värl­dens hårdast beskat­tade hushåll och före­tag behö­ver inte längre några nya skat­ter eller skat­teåtstram­ning. Istäl­let ska beskatt­ningen lång­sik­tigt riktas mot EU:s genom­snitt. Detta ska göras genom att lätta på arbe­tets beskatt­ning - lika för alla.

Samlings­par­tiet vill, att Finland är en inspi­re­rande miljö för entre­pre­nör­skap och till­växt. Vi vill ha en smidig regle­ring och enkel till­stånds­han­te­ring. Vi kan inte godkänna en situ­a­tion, där miljar­din­ve­ste­ringar väntar på att byrå­kra­tins hjul rullar i åratal. Beskatt­ningen och regle­ringen ska vara förut­säg­bar och uppmunt­rande. Vi måste kunna locka utländskt kunnande, för utan arbete klara vi oss inte.

Vi i samlings­par­tiet vill, att alla har en möjlig­het att utveckla sig själv. Vi vill ha fler möjlig­he­ter till livs­långt lärande och omvand­lings­ut­bild­ning. Vi vill höja kompe­tens­ni­vån igen.

Samlings­par­tiet vill ha en håll­bar och stark indu­stri­po­li­tik. Vi ska inte med våra egna hand­lingar öka indu­strins kost­na­der. Tvärtom vill vi vara en part­ner med dem, som skapar arbets­plat­ser, till­växt och inve­ste­ringar i Finland. Den gröna revo­lu­tio­nen inom indu­strin är en enorm möjlig­het för den finska export­in­du­strin till rena inno­va­tio­ner i världs­klass.

Vi i samlings­par­tiet vill därför röja plats för männi­skor, krea­ti­vi­tet och inve­ste­ringar. På så sätt får vi till­växt i landet och välbe­fin­nande för männi­skor. För något annat har vi inte råd med.

Vi är färdiga att ta ansvar. Och vi kommer att göra allt, så att vi infriar männi­skors tillit i de kommande riks­dags­va­len. Vi vill med finlän­dar­nas stöd bygga en ljus fram­tid, där att ta ansvar inte bety­der att dra ett sten­lass, utan kraft och förmåga att föra Finland framåt. Då är Finland på rätt spår.

Petteri Orpos tal i parti- och grupple­dar­nas sommar­möte i Mari­e­hamn. Ändringar när man talar är möjliga.






Mer innehåll i samma kategori

28.10.2023

Alex­an­der Stubbs tal på Samlings­par­ti­ets extra parti­möte

Alex­an­der Stubbs tal /​ Samlings­par­ti­ets extra parti­möte /​ Dipoli, Esbo /​ 28.10.2023 Det talade ordet gäller. Kära vänner, Det är

1.2.2021

I samlings­par­tis­tiska kommu­ner ligger hjär­tat till höger

Alla partier menar väl. Det är väl ingen som skulle medve­tet ersätta välfärd med vanfärd? Vi alla är av den

8.11.2018

Petteri Orpo: EU should be the leader of sustai­nable deve­lop­ment

Speech at the EPP Congress Novem­ber 8th 2018. Changes possible while spea­king “Europe must take more respon­si­bi­lity of its own

Skip to content