Cookie-inställningar Vår webbplats använder cookies för att webbplatsen ska fungera korrekt och för att din användarupplevelse ska bli ännu bättre. Du kan läsa mer om dem samt konfigurera dina inställningar

I samlings­par­tis­tiska kommu­ner ligger hjär­tat till höger

Alla partier menar väl. Det är väl ingen som skulle medve­tet ersätta välfärd med vanfärd?

Vi alla är av den åsikt att det är bra att barn går i skolan, minnes­sjuka får hjälp och att istäl­let för att köa till hälso­cen­tra­len borde man få vård snab­bare. Det är få som inte håller med om fram­tida vint­rar ska vara snörika eller att gatorna ska vara trygga.

Den gemen­samma nämna­ren är alltså att man vill väl. De stora skill­na­derna finns i sätten att komma dit, eller oftare bris­ten på dem. 

Att våga gräva djupt i den gemen­samma kassa­kis­tan är ingen lösning. Lösningen är snarare att arbeta för att kistan inte blir tom. Därför måste ställa frågan: vem kan sköta våra gemen­samma ange­lä­gen­he­ter så att den gemen­samma kakan ska fort­sätta att växa, de gemen­samma peng­arna ska fort­sätta räcka till och servicen ska fort­sätta fungera?

Man måste först skapa det som ska delas innan man kan dela på det. Ett tomt kylskåp är tomt oavsett hur ofta man öppnar dörren.

Det är bekla­gans­värt många partier som inte inser det att kommu­nerna förtvi­nar utan en funge­rande ekonomi. Männi­skor flyt­tar bort, arbets­plat­ser och tjäns­ter försvin­ner.  Lösningen är inte att fort­sätta dela när det inte finns något kvar att dela. Lösningen är inte helle­ro­änd­liga skat­te­höj­ningar. Man bör nämli­gen komma ihåg att det är kommu­nin­vå­nar­nas pengar som kommu­nerna till sist och slut­li­gen använ­der.

Utan en håll­bar ekonomi skulle vi inte ha värl­dens bästa skola, funge­rande hälso­vård eller bra kollek­tiv­tra­fik. Utan männi­skor och före­tag som arbe­tar, skapar nytt, tar steget in i det osäkra och sträc­ker sig efter stjär­norna skulle vi ha varken asfalt på vägarna eller bibli­o­teks­bus­sar eller festi­va­ler.

Ekva­tio­nen är egent­li­gen enkel: när männi­skorna i kommu­nen har förut­sätt­ningar för ett gott liv slår kommu­nens hjärta friskt, ekono­min är robust och det skapas arbete och arbets­plat­ser. Då finns det något att dela, så att man kan upprätt­hålla god service samt ta hand om säker­he­ten, triv­seln, miljön och fritids­ak­ti­vi­te­ter.

Samlings­par­ti­ets poli­tik är den mest humana möjliga. Den består inte enbart av vackra ord och önske­mål – den skri­der till verket för att verk­li­gen göra gott.

Hjär­tat ligger därför till höger. 

Vi säger ja till en robust kommu­nal ekonomi, god köpkraft hos männi­skorna, fram­gångs­rika före­tag och håll­bar utveck­ling

Det är bara kommu­nens invå­nare och före­tag som gör den egna kommu­nen till en bättre plats, ingen annan. Möjlig­he­terna ligger i våra händer. 

Förny­else börjar med att man oftare säga ja. 

Ja till nya tankar och inve­ste­ringar. Ja till entre­pre­nör­skap, nya arbets­plat­ser och den livs­kraft de för med sig.

Vi frågar inte hur vi kan förhindra saker. Vi frågar hur vi kan möjlig­göra dem. 

Kommu­nens livs­kraft föds inte ur en central­för­valt­ning, den växer ur lokala före­tag och före­ningar – männi­skor­nas egna akti­vi­te­ter. 

Samlings­par­tiet ser till att kommu­nen inte tvinar bort. Vi tar kraft­tag för att det ska löna sig att arbeta, driva före­tag och inve­stera i fram­ti­den i kommu­nen. Vi är en samar­bets­part­ner och en garant för att kommu­nen har en fram­tid. 

Sist och slut­li­gen hand­lar det alltid om att välfärd måste först byggas upp innan man kan dela den. Hjär­tat är ligger därför till höger. 

Den kommu­nala ekono­min ska skötas som den egna ekono­min. Skul­derna ska beta­las av, man kan inte spen­dera mer än man tjänar, man sparar för sämre tider och man inve­ste­rar i fram­ti­den. Vi accep­te­rar inte en vidlyf­tig ekono­mi­för­valt­ning där man igno­re­rar de egent­liga proble­men eller låter bli att försöka förbättra saker. 

Och om – tyvärr allt oftare, när – det blir svåra tider söker vi en lösning så att vi kan ändra utveck­lingen rikt­ning. 

Ekono­min kan inte balan­se­ras genom att gräva allt djupare i kommu­nin­vå­nar­nas fickor. Vi motsät­ter oss en höjning av kommu­nal­skat­ten. Beskatt­ning av arbe­tet i Finland har nått sin gräns. Beskatt­ningen kan inte skru­vas upp ytter­li­gare. Man ska istäl­let kunna produ­cera tjäns­ter på ett smar­tare och mer effek­tivt sätt.

Samlings­par­tiet anser att männi­skorna så långt som möjligt ska själv få bestämma över hur de använ­der sina pengar. Vårt mål är att kommu­nal­skat­ten i Finlands kommu­ner inte ska höjas under full­mäk­ti­ge­pe­ri­o­den. Vi vill sätta stopp för dolda kommu­nal­skat­ter och ökade levnads­kost­na­der. En årli­gen åter­kom­mande höjning av avfalls­av­gif­ter, elöver­fö­rings­av­gif­ter, vatten­av­gif­ter eller andra avgif­ter får inte vara ett sätt att lappa och laga dålig kommu­ne­ko­nomi. Först ska man alltid försöka förbättra produk­ti­vi­te­ten och konkur­rens­kraf­ten. 

Det är före­tag som skapar arbete och välfärd. Samlings­par­tiet är Finlands före­ta­gar­vän­li­gaste parti. Vi vill att alla kommu­ner ska bli före­ta­gar­vän­liga. Kommu­ner­nas centrala uppdrag är att främja möjlig­he­ter för före­ta­gare. 

Kommu­ner behö­ver inte vara åskå­dare som bara betrak­tar före­ta­gens levnads­vill­kor. Kommu­ner kan genom sitt agerande bidra till att före­ta­gen frodas. Vi vill att kommu­nala beslut alltid ska beakta konse­kven­serna för före­ta­gare, och när kommu­ner erbju­der tjäns­ter ska kommu­nen lyssna på före­ta­gen: om ett före­tag kan bevisa sig kunna produ­cera en kommu­nal tjänst med högre kvali­tet eller till en lägre kost­nad, ska tjäns­te­pro­duk­tio­nen öppnas upp för konkur­rens. 

Vi vill att också små och medel­stora före­tag ska ha möjlig­het att delta i upphand­lingar. Upphand­lingar ska delas upp i lämp­liga delar. Verk­sam­he­ten för kommu­nalt ägda bolag ska med undan­tag av stra­te­giska funk­tio­ner begrän­sas till områ­den där det inte finns någon funge­rande mark­nad.

Det skapas mer arbete när den som söker arbete hittar den som erbju­der arbete. Det är kommu­ner­nas uppgift att hjälpa dem som av någon orsak har svårt att få arbete. Arbets­lösa ska inte bollas mellan olika instan­ser. Istäl­let är det kommu­nens uppgift att genom­föra åtgär­der som faktiskt har påver­kan. Detta är bara möjligt när man har täta kontak­ter med före­tag och läro­an­stal­ter, och när före­ta­gen får vara med och lösa proble­men. 

Vid stads­pla­ne­ring ska man se till att kommu­nen erbju­der möjlig­he­ter till olika former av boende och fritids­ak­ti­vi­te­ter, samt alltid ett till­räck­ligt utbud av före­tagstom­ter. Vi vill att stads­pla­ne­ringen samt byggande av bostä­der sker på mark­nads­vill­kor. Vi litar på att männi­skor i huvud­sak agerar ratio­nellt utan stränga och detal­je­rade normer. 

Stads­pla­ne­ring får inte fastna i byrå­kra­tins djungel. En tids­ga­ranti för hand­lägg­ning ska fast­stäl­las för myndig­he­ter­nas till­stånds­han­te­ring. Om en kommu­nin­vå­nare eller ett före­tag inte får sin till­stånds­an­sö­kan prövad inom utsatt tid och om det inte finns något uppen­bart juri­diskt hinder för att bevilja till­stån­det ska till­stån­det bevil­jas auto­ma­tiskt. Kommu­nerna bör också satsa på att minska admi­nist­ra­tiva bördor och byrå­krati.

Samlings­par­tiet säger ja till att söka modiga lösningar till vår tids svåraste problem. Klimat­för­änd­ringen är en global fråga, men det konkreta arbe­tet görs ofta lokalt i kommu­ner och städer. Samlings­par­tiet vill behålla en ren natur med hög mång­fald för fram­tida gene­ra­tio­ner. Närsko­lan ska värmas upp med jord­värme istäl­let för olja. Kol ska ersät­tas med lågut­släpp­se­nergi. Avfallså­ter­vin­ningen ska byggas på de senaste inno­va­tio­nerna. Trafik­ut­släp­pen ska mins­kas på ett smart och effek­tivt sätt. Avlopps- och dagvat­ten ska rengö­ras bättre än nu.

Vi tror att utbild­ning lönar sig: grund­sa­kerna ska fixas och vi sätter stopp för utan­för­skap och mobb­ning

Såsom presi­dent Barack Obama sade, i Finland går även den fatti­gaste famil­jens barn i värl­dens bästa skola. Vi finlän­dare är med orsak stolta över våra skolor. Högkva­li­ta­tiv utbild­ning kräver till­räck­liga resur­ser. Dessa resur­ser kan endast garan­te­ras av en välfun­ge­rande ekonomi. Därför ligger hjär­tat även denna gång till höger.  

Hjär­tat som ligger till höger har alltid slått för bild­ning. Genom utbild­ning kan alla förändra både sitt liv men även också värl­den. En utbild­ning som ser indi­vi­dens styr­kor och får dem att blomstra ger en gedi­gen grund för ett gott liv i en förän­der­lig värld.  

Vi vill ha mer skola i skolorna. Det inne­bär inte ett åter­vändo till det förflutna, utan en förstärk­ning av det som funge­rar väl i skolorna. Det hand­lar om mycket grund­läg­gande saker: mera tid, det vill säga läro­tim­mar, uppskat­tade yrkes­män­ni­skor och inlär­nings­vil­liga elever, samt en skola där ingen behö­ver känna sig rädd. Vi kräver att skolut­rym­mena inte utgör en hälso­risk och de ska vara trygga. 

Vårt mål är att kommu­nen ska kunna erbjuda fler vecko­tim­mar än natio­nella mini­mi­ni­vån. På så sätt kan eleverna erbju­das exem­pel­vis ett brett utbud av språk och valbara ämnen. Några befint­liga ämnen kan också få flera timmar, exem­pel­vis moders­må­let, mate­ma­tik eller gymnas­tik. Med till­räck­liga lärar­re­sur­ser tryg­gar man en låg trös­kel till stöd i rätt tid för de som är i behov av det. 

Vi litar på lärarna. Vi anser att skolorna kan göra ett effek­tivt arbete endast när lärarna har möjlig­het och frihet att koncen­trera sig på bra under­vis­ning. Eleverna ska i sina skolor kunna lära sig och lärarna ska kunna under­visa – utan rädsla och oro. Vi vill göra allt som krävs för att utrota skol­mobb­ning. Man ska ingripa vid vartenda fall av skol­mobb­ning och vid behov vidta ytter­li­gare åtgär­der. 

Skolav­hopp och utan­för­skap är fort­fa­rande olösta problem. Rege­ring­ens läro­plikts­pro­jekt löser inte dessa problem. Samlings­par­tiet tror inte på tvång. Elever som saknar moti­va­tion stan­nar inte kvar i skolan. Samlings­par­tiet vill säker­ställa att alla ungdo­mar har grund­läg­gande läse-, räkne- och soci­ala färdig­he­ter efter grund­sko­lan. 

Vi anser att stöd och hjälp ska riktas till de elever som är i behov av det. En förläng­ning av läro­plik­ten hotar att ta resur­ser från utbild­ning­ens inne­håll och det indi­vi­du­ella stödet till eleverna.

Var och en ska hitta sin egen väg efter grund­sko­lan, oavsett om den går mot akade­mi­top­pen eller prak­tiskt yrkes­ar­bete. Samlings­par­tiet tror på ett mångsidigt samar­bete. För att före­tag ska fort­sätta ha till­gång till kompe­tenta yrkes­män­ni­skor, och för att flitiga männi­skor ska fort­sätta ha arbete, behövs det en dialog mellan de olika aktö­rerna.

Finland var en tydlig etta i den inter­na­tio­nella PISA-jämfö­rel­sen är 2006. Vi var världs­bäst på natur­ve­ten­skap och mate­ma­tik, och näst­bäst på läskun­ska­per. Vi är fort­fa­rande i världs­top­pen, men inte längre bäst. Detta har varit en sjun­kande trend hela årtion­det.

Samlings­par­tiet vill ha till­baka Finland som etta i under­vis­ningsjäm­fö­rel­serna. Vi vill att den sjun­kande tren­den ska avbry­tas, att de svagaste eleverna ska med och att varje ungdoms indi­vi­du­ella talang ska beak­tas.

Vi har en stark tro på att grun­den för goda kunska­per läggs redan i barn­do­men. Barnens delta­gande i försko­le­pe­da­go­gi­ken ska upp på den nordiska nivån. Det är lättare att förstärka sina kunska­per som barn än att rätta till bris­ter som vuxen.

År 2021 inleds ett försök med tvåå­rig försko­le­un­der­vis­ning med ca 10 000 delta­gande barn. Till försko­le­un­der­vis­ningen upprät­tas läro­pla­ner, vilka syftar till att förstärka barnens kunska­per på ett ålders­lämp­ligt sätt. Vi vill införa tvåå­rig försko­le­un­der­vis­ning för barni hela Finland, så att alla har till­räck­liga kunska­per redan när skolan börjar.

Vi vill att männi­skor ska få vård istäl­let för att köa: vi tror på kommu­ner­nas och männi­skor­nas valfri­het - vi motsät­ter oss en land­skaps­re­ge­ring

Land­skaps­by­rå­krati botar inga sjuk­do­mar. Välvilja biter inte på bostads­lös­het. Vackra ord mins­kar inte beho­vet av barn­skydd. Dekla­ra­tio­ner inne­bär inte fler skötare. Den mest humana poli­ti­ken består inte enbart av vackra ord, den består också av vackra gärningar. Hjär­tat ligger därför till höger.

Vi i Samlings­par­tiet vill att tjäns­terna ska fungera bättre. Det vikti­gaste för oss är att varje indi­vid ska få den hjälp man behö­ver, mår bra och kan påverka sitt liv. Det är därför vi tror på den största möjliga valfri­he­ten. Det vikti­gaste för oss är alltså inte huruvida det är en offent­lig aktör, ett samfund eller ett före­tag som produ­ce­rar tjäns­terna, utan att man faktiskt kan utnyttja dem. 

Vi ger bättre till­gång till vård och ökar valfri­he­ten genom att ta i bruk en ännu bredare och nu obli­ga­to­risk tjäns­te­se­del, och en person­lig budget för perso­ner med funk­tions­ned­sätt­ningar. Vi tar aktivt i bruk digi­tala tjäns­ter och bästa praxis som man kommit fram till i kommu­ner, med vilka produk­ti­vi­te­ten ökar. Vårt hjärta klap­par inte för byrå­krati, utan för friska männi­skor som mår bra.

Samlings­par­tiet vill åtgärda proble­men i social- och hälso­vårds­tjäns­terna på basis av det nuva­rande syste­met utan land­skap. Land­skaps­mo­del­len inne­bär bara nya problem. Vi motsät­ter oss abso­lut land­skaps­be­skatt­ning, eftersom det skulle också inne­bära en högre beskatt­ning av arbete. 

Kommu­ner och kommu­nalt samar­bete är det bästa sättet att ordna tjäns­ter även i fram­ti­den. När kommu­nerna samar­be­tar får man till­räck­ligt med befolk­nings­un­der­lag för effek­tiva tjäns­terna av hög kvali­tet. Då stan­nar besluts­mak­ten i lokala händer. 

Rege­ring­ens plane­rade land­skaps­mo­dell skapar en ny regi­o­nal inkomst­för­del­nings­au­to­mat, förstär­ker beskatt­ningen och ökar avstån­det mellan service­ut­bu­det och männi­skorna. Land­skaps­mo­del­len medför ökad byrå­krati och flyt­tar besluts­mak­ten från kommu­ner­nas och städer­nas full­mäk­tige till social- och hälso­vårds­mi­ni­s­te­riet. Den skro­tar städer­nas förmåga att inve­stera i fram­ti­den, såsom skolor, infra­struk­tur eller fritids­ak­ti­vi­te­ter.

Istäl­let för att stå i kö ska männi­skan få vård. Vi vill förstärka vård­ga­ran­tin på hälso­cen­tra­ler och i mental­vårds­tjäns­ter från tre måna­der till en månad. Vi vill halvera vård­ga­ran­tin från sex måna­der till tre måna­der när det gäller att inleda sjuk­hus­vård och munvård. Man ska få vård inom en månad, helst snab­bare. Om man inte får service inom utsatt tid ska kunden erbju­das en tjäns­te­se­del, med vilken kunden kan själv välja vård­pro­du­cent. När man får vård tidigt mins­kar beho­vet av tyngre vård.

Vi vill­ut­veckla digi­tala social- och hälso­vårds­tjäns­ter. Vi vill att man ska kunna använda en appli­ka­tion för att beställa tid för tand­vård också inom den offent­liga vården, att man ska kunna träffa sin läkare på distans­mot­tag­ning eller få labo­ra­to­ri­e­re­sul­tat till sin mobil.

Före­byg­gande åtgär­der och tidigt ingri­pande är den bästa soci­al­tjäns­ten. Varje person som fångas upp och får hjälp till­räck­ligt tidigt är en seger, både mänsk­ligt och ekono­miskt. 

Särskilt barn ska skyd­das och hjäl­pas innan proble­men blir kompli­ce­rade och mång­fal­diga. Barn och famil­jer ska få hjälp så snart beho­vet uppstår. Värl­dens bästa rådgiv­nings­sy­stem uppmärk­sam­mar varje barn och familj. Trös­keln till famil­je­tjäns­ter ska vara låg, och öppen­vår­den ska ha till­räck­ligt med resur­ser. Utöver kommu­nala beslut ska lagarna ge barn­skyd­det till­räck­liga befo­gen­he­ter för arbe­tet. Barn­skydds­an­stal­terna ska kunna sätta till­räck­liga grän­ser för ungdo­mar.

Vi förverk­li­gar också tera­pi­ga­ran­tin. Alla som lider av problem med den mentala hälsan ska få till­räck­lig vård och behand­ling i ett tidigt skede innan det uppstår allvar­liga problem.

Männi­sko­vär­det försvin­ner inte när man blir pensio­när. Seni­o­rer är aktiva aktö­rer, inte enbart tjäns­te­bru­kare. I många kommu­ner utgör seni­o­rer en bärande kraft när det gäller exem­pel­vis frivil­lig­verk­sam­het eller som stor­kon­su­men­ter av kultur. I livs­kraf­tiga samlings­par­tis­tiska kommu­ner har seni­o­rer ett brett utbud av fritids- och rekre­a­tions­ak­ti­vi­te­ter – det håller också ensam­he­ten på avstånd. Det är viktigt även för seni­o­rer att kommu­nal­skat­ten och service­av­gif­terna håller sig på en mått­lig nivå, då har man pengar över till annat. 

Det samlings­par­tis­tiska hjär­tat klap­par för ålder­do­men – man kan ha ett rikt och full­vär­digt liv hela vägen. Seni­o­rer ska få all form av stöd när det kommer till funk­tions­för­må­gan. Att få bo hemma är en human och klok lösning, om man klarar sig själv och önskar bo hemma. Vi vill satsa på att männi­skorna ska ha så många friska levnadsår som möjligt, och att man ska klara sig hemma så bra som möjligt. Närstå­en­de­vår­dare – de som vårdar andra – ska få stöd i form av exem­pel­vis till­räck­ligt många lediga dagar.

Reha­bi­li­te­ring får inte till­räck­ligt med uppmärk­sam­het i Finland. En fallo­lycka inne­bär inte att man aldrig mera kan resa sig med egna kraf­ter. I samlings­par­tis­tiska kommu­ner finns det plat­ser där man kan vårda sina kraf­ter och muskel­kon­di­tion till­sam­mans med andra – motionspar­ker och motions­ba­nor med belys­ning. Före­byg­gande motion är ett utmärkt sätt att få fris­kare levnadsår. Samti­digt mins­kar beho­vet av tyngre äldre­ser­vice.

Ingen­ting kan ersätta en annan människas blick eller hand­be­rö­ring. Vi före­drar perma­nenta vårdre­la­tio­ner inom hemvår­den. Det är viktigt att få träffa samma skötare så ofta som möjligt. Inom effek­ti­ve­rat service­bo­ende kan den mänsk­liga faktorn inne­bära exem­pel­vis en hemlik­nande boen­de­miljö. När man vill gå ut i parken för att lyssna på vårens första koltrast får det inte bli inställt därför att ingen kan följa med.

Kvali­te­ten inom äldre­ser­vicen ska hela tiden följas upp. Vi skulle införa flera oanmälda inspek­tio­ner inom både privata och offent­liga vård­hem.

Social- och hälso­tjäns­terna skulle inte kunna fungera en enda dag utan kunnig och enga­ge­rad perso­nal. Vi skulle införa flera studie­plat­ser för utbild­ningar inom social- och hälso­vår­den. Vi skulle garan­tera yrkes­ut­bil­dade männi­skor inom social- och hälso­vår­den möjlig­het till till­räck­lig komplet­te­rande utbild­ning. Vi skulle satsa på ett gott ledar­skap. Bra ledning ser till att perso­na­len har möjlig­het att koncen­trera sig på det arbete man är kompe­tent för.

Varje hemlös ska få ett hem. För att nå dit ska hyres­bo­stä­der med offent­ligt stöd i högre grad än idag riktas till hemlösa, samti­digt som soci­al­ar­be­tet förstärks. Vårt mål är att utrota hemlös­he­ten i Finland under nästa full­mäk­ti­ge­pe­riod.

Små saker är stora för oss: vi ser till att natursti­gar, simhal­lar och sommar­teat­rar är i gott skick 

Det finns de som foku­se­rar på att klaga över allt som är fel. Och sedan finns det de som kavlar upp ärmarna och löser proble­men. För oss i Samlings­par­tiet är små och stora välfun­ge­rande saker en garant för en välfun­ge­rande vardag. Det är en hjär­te­sak för oss att ta tjuren vid hornen och lösa proble­men. Hjär­tat ligger som sagt till höger.

Vad är det som gör att livet verk­li­gen funge­rar? En motions­bana med belys­ning? Välfun­ge­rande buss­tid­ta­bel­ler? En plats i daghems­plats nära hemmet? Klip­porna i skogen intill? Simhal­lens förlängda öppet­ti­der? Chat-tids­be­ställ­ning för tand­kon­troll? Prak­tiska sned­par­ke­rings­plat­ser intill handels­ga­tan? En trygg skol­resa?

Ofta är det förvå­nans­värt små saker som gör att varda­gen funge­rar. De vari­e­rar också bero­ende på var man bor. En välfun­ge­rande vardag ser olika ut på olika håll i landet, och till och med i olika delar av en och samma stad. Varje kommun i Finland ska ha som mål att ha värl­dens mest välfun­ge­rande vardag.

I en bra kommun är statio­nerna, gatorna och parkerna trygga för alla, dygnet runt.  Inom stads­pla­ne­ringen ska man mera än tidi­gare beakta trygg­he­ten i varda­gen: till­räck­lig belys­ning, trygga över­gångs­stäl­len och mins­kad skad­lig segre­ge­ring. Kommu­nens egen trygg­hets­per­so­nal inom rädd­nings­ver­ket och akut­sjuk­vår­den ska ha goda arbets­för­ut­sätt­ningar. Kommu­nerna ska föra en aktiv dialog med poli­sen och andra säker­hets­myn­dig­he­ter. Man ska reagera snabbt på tysta varnings­sig­na­ler.

Rörel­se­fri­he­ten är en grund­läg­gande mänsk­lig rättig­het. Männi­skor rör sig för att det är roligt och nyttigt – till arbe­tet, fritids­ak­ti­vi­te­ter, dagi­set, skolan, eller varför inte till släk­tingar. Rörlig­he­ten bör fungera smidigt i varje kommun. En egen bil är en nödvän­dig­het för de flesta i Finland. Det behövs också välfun­ge­rande kollek­tiv­tra­fik och goda förut­sätt­ningar för fotgäng­are och cyklis­ter. Detta ökar också drag­nings­kraf­ten för platsen.I fram­ti­dens trafik ska man samordna mins­kande utsläpp och smidig rörlig­het. Ett förnuf­tigt mål är inte en minsk­ning av rörlig­he­ten och bilis­men, utan en minsk­ning av utsläp­pen. Vi stöd­jer inte vägtul­lar, som finlän­dare skulle behöva betala utöver de redan höga skat­terna. 

Livet i en samlings­par­tis­tisk kommun är aktivt. Männi­skorna rör på sig och ägnar sig åt fritids­ak­ti­vi­te­ter. Kommu­nen erbju­der ramarna: motions­ba­nor, skid­spår, vak och natursti­gar. Helst ska detta ske i ett levande och öppet samar­bete med före­ningar och samfund.

Det händer saker i en levande kommun. På kommun­går­den samlas man inte bara för uppbåd, och det finns många initi­a­tiv i ett levande före­nings­liv. Varje barn garan­te­ras en hobby genom en hobby­ga­ranti. I städerna syns kultu­ren föru­tom i högkva­li­ta­tiva kulturin­sti­tu­tio­ner, också i stads­bil­den. Vid plane­ring av nya områ­den och nybyg­gen ska man från första början ha med konst som gläder kommu­nin­vå­narna.

Det hand­lar om vilja och förmåga. Det hand­lar om de kommu­nala besluts­fat­tar­nas och tjäns­te­män­nens vilja att göra mera samt om ett välfun­ge­rande system. Vi lovar att vara intres­se­rade och däri­ge­nom bidra till akti­vi­te­ter. Vi vill att kommu­nerna ska lära sig agera i en förän­der­lig värld. Det räcker inte med att medde­lan­den om beslut offent­lig­görs på nätet och fästs på kommu­nens anslags­tavla. Varje kommun ska ha ett system för åter­kopp­ling som verk­li­gen funge­rar. Med dess hjälp kan man i kommu­nen lösa varda­gens problem. Om en lampa brun­nit ut byter man ut den. Om en sopkorg är full tömmer man den. En bra kommun finns med i männi­skor­nas vardag - reage­rar på och löser proble­men.

---

Detta kommu­nal­vals­pro­gram har godkänts av Samlings­par­ti­ets parti­sty­relse, och det pekar ut rikt­lin­jerna för vad som ska beto­nas i kommu­nal­va­let samt tar ställ­ning till centrala kommu­nal­po­li­tiska frågor, och riks­po­li­tiska nyckel­frå­gor som berör kommu­nerna. Därmed besva­rar program­met frågan om vad Samlings­par­tiet anser vara särskilt viktigt just nu, i detta kommu­nal­val. Samlings­par­tiet godkände vid sin parti­stämma hösten 2020 ett omfat­tande målsätt­nings­pro­gram där vi drar upp rikt­lin­jer inom ett brett spann för frågor i olika poli­tiska sekto­rer. Rikt­lin­jerna i målsätt­nings­pro­gram­met finns på adres­sen: https://www.kokoomus.fi/kokoomus-k62020/

Mer innehåll i samma kategori

2.3.2021

Национальная коалиция

Национальная коалиция - это правоцентристская партия Финляндии, которая ставит своей задачей развитие страны как открытого общества на основе свободной социальной

1.2.2021

I samlings­par­tis­tiska kommu­ner ligger hjär­tat till höger

Alla partier menar väl. Det är väl ingen som skulle medve­tet ersätta välfärd med vanfärd? Vi alla är av den

Skip to content