
Samlingspartiets valprogram för välfärdsområdesvalet 2025
Publicerad:
Vi vill att tjänsterna motsvarar folkets behov – vi är på rätt spår.
Social-, hälsovårds- och räddningstjänsterna har ett mål som är allra viktigast: människan ska så snabbt som möjligt få den hjälp hen behöver. Man blir inte frisk i kö, en blankett är inte ett recept och det går inte heller att släcka en brand med det. Vi vill säkerställa att man nu och i framtiden har tillgång till fungerande vård, mänsklig omsorg och andra tjänster som behövs.
Vår befolkning åldras, och det behövs särskilt allt fler social- och hälsovårdstjänster i framtiden. Endast genom att göra sakerna bättre får vi pengarna och den kunniga personalen att räcka.
Social- och hälsovårdsreformen gjordes nästan i tjugo år - nu är den äntligen slutförd. Sedan ska också tjänsterna moderniseras till det här årtusendet. Med andra ord betyder det att ha människan som mittpunkt istället för förvaltningen.
Det viktigaste för oss är att människan, kunden eller specialisten har sin funktionsförmåga kvar och mår bra istället för systemet. För att nå målet måste vi göra de saker som är viktiga: utveckla tjänsterna, arbeta för att säkerställa tillräckliga personalresurser och tillräcklig finansiering. Välfärdssamhällets tjänster kan säkras när blickarna är fast riktade mot målet.

mår bra mår patienten
också bra.
Välfärdsområdena har medlen och kompetensen för de reformer som behövs. I Finland arbetar över 200 000 yrkesutbildade personer som vet vad som ska göras för att utveckla tjänsterna. Samlingspartiet vill stödja de professionella i det här viktiga reformarbetet.
Social-, hälsovårds- och räddningstjänsterna är inget museiföremål där inget får förändras. När vi modigt tar i bruk nya metoder förstärker vi basservicen och förebyggandet och utnyttjar teknologi varje gång det är smart kan vi skapa bättre service för folk inom givna ekonomiska ramar.
Diskussionen om välfärdsområdena utgår ofta från en kris. I verkligheten finns det redan nu mycket gott i våra social-, hälsovårds- och räddningstjänster. Social-, hälsovårds- och räddningstjänsterna behöver inte mera krisprat utan gärningar.
Lösningarna på utmaningarna i välfärdsområdena finns redan – de ska bara tas i bruk.
Snabbt till en god vård och omsorg
Ingen blir frisk i kö. Varje finländare ska kunna lita på att hen får den vård och den omsorg som behövs i rätt tid, tryggt och på båda inhemska språken. Tjänsterna ska planeras så att de motsvarar människornas – inte förvaltningens – behov.
Gällande tjänsterna ska målen vara enkla saker: det ska vara lätt att gå till en läkarmottagning, och vid mottagningen möter man en bekant läkare som känner till kundens tillstånd. Därför vill Samlingspartiet att varje välfärdsområde inför en husläkarmodell. En fast vårdrelation förbättrar både vårdsresultaten och vårdens kontinuitet. I den bästa modellen får kunden själv välja läkaren – också läkaren som fungerar som företagare. Vi vill utveckla husläkarmodeller och ta de egenföretagande läkarna med i välfärdsområdenas verksamhet så fort som möjligt.

För patienten spelar det ingen roll vem som betalar läkarens lön. Istället spelar det en roll om det börjar bli värre för en patient som sitter i kö. Vi vill att det utnyttjas företag, företagare och organisationer inom social-, hälsovårds- och räddningsbranschen varje gång det är smart. Den som behöver service får välja och påverka tjänsterna mer, tjänsteproducenterna skapar bättre resultat genom att utmana varandra genom positiv konkurrens. Då lär sig också välfärdsområdet nya och bättre procedurer.
När man på korrekt sätt kan utnyttja företagens och organisationernas tjänster, och upphandlingskompetensen är bra, har välfärdsområdena möjligheten också att spara i kostnaderna. Tjänsterna behöver mindre personaluthyrning och mera äkta samarbete. Vi vill att det utnyttjas modeller med flera producenter i välfärdsområdena genom att utvidga användningen av servicesedlar och genom att förverkliga en ny FPA-ersättningsmodell.
Teknologisk utveckling och nya innovationer erbjuder enorma möjligheter att förbättra tillgången till tjänster och tjänstekvaliteten. Digitala tjänster underlättar vardagen när man via videoförbindelse kan ta kontakt med läkaren på hemsoffan. På detta sätt blir det mer tid att mötas ansikte mot ansikte för dem som inte har möjligheten att använda digitala tjänster. Vi vill ta social- och hälsocentralernas distansmottagningar i bruk i varje välfärdsområde och skapa mera mobila tjänster och hemtjänster som både sparar kundernas tid och skapar bättre vårdsresultat.
Tjänsterna ska fungera också när man inte vill eller kan använda digitala tjänster. Därför ska det finnas tillgänglig vård och servicehandledning ansikte mot ansikte. Tjänsterna bör konstrueras så att en syn- eller hörselnedsättning inte hindrar tillgången till dem.
För att sänka tröskeln för användningen av de traditionella tjänsterna vill vi utvidga social- och hälsocentralernas öppettider på kvällar och veckoslut. Så här ser vi till att man får service i rätt tid och på rätt plats och att jourens rusningar minskar.
Den specialiserade sjukvården i Finland är världsklassig, vilket också ska säkerställas i framtiden. Den specialiserade sjukvårdens utmaningar finns i köerna som är ohållbart långa. Det är orimligt för patienten som är osäker på tillgången till vård. Samlingspartiet vill att köstatistiken blir offentlig. Praktiken ska vara att patienten alltid informeras om kösituationen på andra sjukhus och att patienten hänvisas till ett annat sjukhus med en kortare kö om hen vill.
Tjänster med låg tröskel i alla livssituationer
Barn och unga är finlands framtid. Därför måste vi ta väldigt väl hand om dem. I början av livet ska det finnas tillgängligt stöd och saker och ting ska vara i ordning. På rådgivningsbyrån ska man identifiera barnets och familjens individuella behov och svara på dem. Barn- och familjetjänsterna ska utvecklas till en barn- och familjecentrerad helhet där det betonas förebyggande och tidigt ingripande genom att samla ihop socialtjänsterna för barn och unga till familjecentralerna. Barnskyddet ska kunna trygga var och ens rätt till en trygg barndom.
Diskussionshjälp med låg tröskel och en snabb tillgång till mentalvårdstjänsterna ska tryggas för varje barn och ungdom som behöver dem. Låt oss se till att hela serviceutbudet av terapigarantin för barn och unga är i bruk i välfärdsområdena.
Vi vill se till att man som senior kan leva ett aktivt och meningsfullt liv. I Finland är det nödvändigt att säkerställa en god omsorg där självbestämmanderätt, delaktighet och påverkningsmöjligheterna till tjänster förverkligas. Varje tjänst ska tas hand om: hemvården, serviceboendet och omsorgen dygnet runt bör vara högklassiga. Närståendevårdarnas viktiga arbete och arbetsförmåga ska stödjas med lediga dagar och genom att erbjuda flera skräddarsydda tjänster och andra tjänster.
I organiseringen av serviceboendet behövs det både förnuft och hjärta. Serviceboendet bör till exempel inte leda till att man blir separerad från sin make eller maka. Förverkligandet av självbestämmanderätten ska stödjas gällande särskilt de personer vilkas självbestämmandeförmåga t.ex. på grund av en skada eller en minnessjukdom blivit nedsatt. Välfärdsområdena ska kunna svara på individuella servicebehov. I det här är det nödvändigt med fler teknologiska lösningar, utvidgandet av patientens valfrihet, den rätta kartläggningen av kundbehov och fungerande servicehandledning.

Det är damernas tur.”
Ingen är immun mot livets plötsliga motgångar, och i en svår situation ska man inte bli ensam. Funktionaliteten hos socialservicen är en av mätarna på hjärtats bildning, och den hindrar oftast problemen från att bli värre i framtiden. I krissituationer måste hjälpen komma omedelbart. Vi ska erbjuda mindre hänvisning från ett serviceställe till ett annat, sittande i kö och ifyllande av blanketter och mera människokontakt och stöd.
Socialtjänsterna har ett stort ansvar särskilt för de utsatta. De som lider av addiktioner ska hjälpas effektivt. Välfärdsområdena ska erbjuda dem som lider av olika addiktioner från missbruksproblem till spelberoende hjälp med låg tröskel. De bostadslösas och särskilt de långtidsbostadslösas position ska förbättras - välfärdsområdena har ansvaret för att säkerställa att samarbetet med kommunerna fungerar och att de som löper risk för att bli bostadslösa får den hjälp de behöver.
Ett enda slag är för mycket. Vi vill att man ska ingripa i våldet i nära relationer bättre i välfärdsområdena. Välfärdsområdena ska ha kompetens att identifiera och medel för att ingripa i våldet i nära relationer och våldet mot kvinnor. Förebyggandet och stödet för dem som fallit offer för våld bör förverkligas enligt behoven.
Mera kvalitet och effektivitet till tjänsterna. De bästa praxisarna, informationen och teknologin ska vara i bruk
Tillgången till läkaren eller rådgivningsbyrån i sig räcker inte än. Det behövs också att besöket är effektivt: möjliga framtida ingrepp ska ske smidigt och ingen ska falla mellan stolarna. Vårdstigen ska vara smidig från akuta behov till rehabilitering.
De otaliga lyckandena i välfärdsområdena har inte fått så mycket uppmärksamhet. Under ekonomiska utmaningar har flera områden skapat något de andra kunde lära av: ett nytt sätt att skapa en tillgång till hemsjukhuset, sköta ärenden helt och hållet via videoförbindelse eller erbjuda hjälp i särskilt utmanande situationer. De goda resultaten förtjänas att bli duplicerade till varje välfärdsområde. Om något inte fungerar i området måste man vakna och se hur problemet någon annanstans är löst. Efter social- och hälsovårdsreformen finns det en ännu bättre möjlighet till detta. Vi vill se till att de bästa praxisarna är i bruk överallt i Finland.
Det finns många outnyttjade möjligheter kvar gällande kunskap, teknologi, digitalisering och artificiell intelligens. Genom att kombinera nya teknologier med kunskap kan man få mera livsår, förbättra omsorgskvaliteten, minska personalens arbetsmängd och främja välbefinnande och hälsa. Det behövs mod och smidighet för att kvalitetsregistren, läkemedelsrobotarna och teknologin som utnyttjar artificiell intelligens tas i bruk. Samlingspartiet är berett på att ta dethär målmedvetna digitala språnget.

för att korta vårdköerna.
För både människan och systemet är det bäst om det helt och hållet går att förebygga sjukdomen. Välfärdsområdena har ansvaret för främjandet av sina invånares välfärd och hälsa i samarbete med kommunerna. Samlingspartiet anser att kommunernas och välfärdsområdenas gränser inte ska vara ett hinder eller en ursäkt för att det inte kunde göras förebyggande arbete som vore möjligt.
I modern tid betonas granskningen av behandlingsrekommendationernas och tjänsternas nytta och effektivitet. De existerande resurserna ska allokeras så effektivt som möjligt. De professionella ska kunna använda mer tid med att vårda patienter och mindre med administrativa uppgifter.
Forskningen i social- och hälsovård som nu görs är framtidens goda vård. Samlingspartiet vill se till att forskningen i området och potentialet i nya teknologier i sin helhet tas i bruk. Att accelerera forskningsverksamheten förutsätter enhetliga praxisar både i FoU-verksamheten och i samarbetet med företagen i olika välfärdsområdena. Välfärdsområdena bör säkerställa att också privata aktörer blir involverade i forskningsverksamheten. Nya innovationer ska utnyttjas utan fördomar för att utveckla hela systemet, tjänsterna och vården.
Bara en välmående personal kan upprätthålla välfärden
Social-, hälsovård- och räddningstjänsterna finns för människorna. Om de anställda inte mår bra blir tjänsterna försvagade, och arbetsplatserna inom området lockar inte nya yrkesutbildade. Målet är inte att samma personalmängd gör hela tiden mer. Man ska inte springa snabbare än förut utan välja en kortare väg fram. Procedurerna ska förnyas så att det finns tillräckligt med kunnig personal med tanke på arbetsuppgifterna.
Kunniga kollegor och en god anda på arbetsplatsen skapar grunden i allt. En fungerande arbetsfördelning, möjligheten att påverka det egna arbetet, gott ledarskap och yrkesinriktat stöd säkrar att man trivs och orkar jobba inom social- och hälsovårdsbranschen. Det ska finnas tillräckligt med tid under arbetsdagen att utföra arbetsuppgifterna ordentligt och etiskt. I välfärdsområdena ska man satsa på gott ledarskap, sporrande karriärvägar och lönesystemets incitament.
På en bra arbetsplats finns det tillräckligt med personal. Samlingspartiet är redo att vända på varje sten för att trygga personalens tillräcklighet. Låt oss ta hand om att välfärdsområdenas anställda kan fokusera på de arbetsuppgifter som motsvarar deras kompetens, och vid behov ska personalens arbetsfördelning granskas. Personalen ska ha möjligheter till tillräcklig tilläggs- ochfortbildning. När utbildningsmängderna ökar ska man alltid se till att de tillämpligaste blir antagna till social-, hälsovårds- och räddningsbranschen. Låt oss rekrytera yrkesutbildade personer inom social- och hälsovårdsbranschen också från utlandet och trygga dem tillräckliga språkkunskaper och behärskandet av landets arbetsmetoder.
Starka räddningstjänster och prehospital akutsjukvård
Räddningstjänsterna och den prehospitala akutsjukvården finns för de situationer då nöden är störst. Därför ska man kunna lita på dessa tjänster. Räddningstjänsterna och tjänsterna i prehospital akutsjukvård ska produceras effektivt och enhetligt överallt i Finland. Den prehospitala akutsjukvårdens roll ska utvecklas som fast del av social-, hälsovårds- och räddningstjänsterna.

verkets utrustning ska hållas i skick.
Räddningstjänsternas position ska vara stark i varje välfärdsområde. Det ska utbildas ett tillräckligt antal räddare och räddningsutbildningen bör utvecklas. Avtalsbrandkårerna har en viktig roll i stödjandet av räddningsverket i välfärdsområdena vilkas funktionsfärdigheter ska främjas.
Välfärdsområdenas tjänster ska hålla också i samhällets störningssituationer. Låt oss uppdatera välfärdsområdenas beredskapsplaner och säkerställa att de tar till hänsyn dagens nya hotscenarier.
En hållbar ekonomi är grunden till välfärden
Hur mycket man än önskar det uppstår varken pengar eller kunnig personal från ingenting. Finansieringen av välfärdsområdena är nästan helt och hållet statlig, den kommer alltså från de nuvarande och framtida skattebetalarna. År 2025 är finansieringen av välfärdsområdena 26,2 miljarder, vilket nästan är en tredjedel av statsbudgeten, och finansieringen ökar från år 2024 med 2,2 miljarder euro. Finansieringen av områdena ökar också i framtiden, men ökningstakten måste bromsas. Det går inte att finansiera tjänsterna med skuldpengar för evigt.
En beslutsfattare som bär ansvar är medveten om verkligheten och dess begränsade resurser och strävar efter att utveckla högklassigare och kostnadseffektivare tjänster. Med de existerande resurserna ska man åstadkomma mer och bättre.
Samlingspartiet motsätter sig ibruktagandet av en landskapsskatt. En landskapsskatt kan inte lösa välfärdsområdenas finansieringsproblem men den omedelbart skulle öka skattegraden. Samtidigt skulle en landskapsskatt leda till en segregering i beskattningen och servicenivån i olika delar av Finland. I ett så stort land som Finland behövs det inte tre beskattningsnivåer.
En ansvarsfull balansering av ekonomin kräver att man kan göra val. Pengarna ska läggas på tjänster i stället för lokaler och användningen av fastigheter ska effektiviseras. Effektivitet och smidighet är inga svärord utan lösningar som tillsammans med alla beslutsfattare och personal främjas.
Man kan inte få service gratis, men på vissa enheter är priset högre än någon annanstans. Till exempel om en tandlagning kostar mycket mer på ett verksamhetsställe än på ett annat, ska välfärdsområdet börja lösa problemet med skillnaden mellan kostnaderna. För välfärdsområdena är att beräkna enhetskostnader en ny sak som verkligt hjälper med att ingripa i effektivitetsskillnaderna. I välfärdsområdena ska man fokusera på att utveckla produktiviteten särskilt på de enheter där den är lägst. Samtidigt vet man när det lönar sig att köpa en tjänst istället för att producera den på egen hand.
På lång sikt bromsas ökningen av kostnaderna med förebyggande arbete och genom att flytta fokuset från fixande tjänster till tjänster för tidigt stöd. Att bromsa ökningen av kostnaderna kräver ett modigt ibruktagande av nya verksamhetsmodeller på kort sikt.
De bästa verktygen för att bromsa ökningen av kostnaderna hjälper också att skapa bättre tjänster. Med hjälp av de bästa prodecuderna och kostnadsberäkningen vet man var och hur tjänsterna ska utvecklas. Med flera producenter och bättre konstruerade upphandlingar riktas alla resurser till att producera social- och hälsovårdstjänster när kostnaderna också minskar.
Lyckade konkurrensutsättningar leder till att det behövs mindre anställning via bemanningsföretag och att det produceras bättre service i välfärdsområdena. I välfärdsområdena ska man säkerställa att konkurrensutsättningarna förverkligas så att mindre företag och organisationer också har en äkta möjlighet att delta. låt oss se till att endast väsentliga krav gällande servicekvaliteten ställs i konkurrens utsättningar.

ljuger de inte.