Cookie-inställningar

Vi använder cookies för att ge dig en bättre användarupplevelse och personlig service. Genom att samtycka till användningen av cookies kan vi utveckla en ännu bättre tjänst och tillhandahålla innehåll som är intressant för dig. Du har kontroll över dina cookiepreferenser och kan ändra dem när som helst. Läs mer om våra cookies.

Kokoomus.fi / Kommunalvalet 2025 / Samlings­par­tiets valpro­gram för kommu­nal­va­let 2025

Samlings­par­ti­ets valpro­gram för kommu­nal­va­let 2025

Publicerad:

Vi styrs av både hjär­tat och kunska­pen att beräkna – vi är på rätt spår.

Finlän­dar­nas vardag och Finlands fram­tid ligger i kommu­ner­nas händer: barn och unga, famil­jer, utbild­ning, garan­te­ringen av ett långt och hälso­samt liv under pensions­å­ren, vården av närmil­jön och skapan­det av ny livs­kraft. Kort sagt: kommu­ner­nas uppdrag är att folket garan­te­ras sådana levnads­vill­kor som möjlig­gör ett liv utan större motgångar. Och detta gäller också för före­ta­gen.

En kommun utan arbete och före­tag kan inte länge stå på egna ben – och inte heller kan en kommun som lämnar barnen åt sig själva ha stora förhopp­ningar på fram­ti­den. Efter social- och hälso­vårds­re­for­men är kommu­ner­nas vikti­gaste uppdrag att säker­ställa att det finns före­tag­sam­het och arbete i kommu­nerna samt att utbild­ningen är så högklas­sig att man får färdig­he­terna för fram­ti­den obero­ende av var man är född i Finland.

“Det är ganska
svårt att skälla
på det här.”

Det finns inte två lika kommu­ner i Finland. Varje kommun har sina egna särdrag och sin egen möjlig­het att bli lockande genom att lyfta fram dessa drag. Inte heller är famil­jer­nas, parens eller de ensam­bo­en­des behov lika. Några uppskat­tar en ren natur och tätor­ter i männi­skostor­lek. Andra vill ha kultur­ut­bud och känna pulsen i staden. För före­ta­gen är det viktigt med till­gäng­lig arbets­kraft, funge­rande trafik­för­bin­del­ser, smidiga till­stånds­pro­ces­ser och kommu­nens före­tags­vän­lig­het. Ett av kommu­ner­nas uppdrag är att hitta de poten­ti­ella invå­nar- och före­tags­grup­perna vars behov kommu­nen eller staden motsva­rar. Det kallas för en kommunstra­tegi, och att skapa den hör till Samlings­par­ti­ets uppdrag.

Att prata om kommun­po­li­tik är inte parti­er­nas ensam­rätt. Tvärtom. Kommun­po­li­ti­ken hör till kommun­borna, man talar om den i idrotts­klub­bar­nas omkläd­nings­rum och under kaffe­pa­u­ser på arbets­plat­serna. Torg­par­la­men­ten samman­trä­der inte bara på torg utan också på caféer och park­bän­kar. Och så ska det vara. Enga­ge­rade orts­bor, områ­dets före­tag och orga­ni­sa­tio­ner skapar finan­sie­ringen som möjlig­gör kommu­nens liv och livs­kraft. Ju mera före­tags­verk­sam­het, desto fler arbets­plat­ser. Och till följd av det får kommu­nen skat­te­in­koms­ter som finan­si­e­rar dagvår­den, utbild­ningen och seni­o­rer­nas tjäns­ter. När man talar om att ordna finan­sie­ringen av kommu­nerna utan skuld­pengar har Samlings­par­tiet de bästa medlen för det.

Vid sidan av utbild­ning och livs­kraft ska kommu­nerna kunna svara på en rad stora frågor under vår tid: Hur ska man ta hand om försörj­nings­be­red­ska­pen och ener­gi­själv­för­sörj­ningen? Hur ska man bekämpa klimat­för­änd­ringen? Hur garan­te­rar man ett tryggt och hälso­samt liv i alla livs­ske­den? Genom att hitta de rätta svaren på de här frågorna ökar kommu­nerna och städerna hela Finlands livs­kraft.

När ekono­min växer lyser fram­ti­den

Det bästa sättet att se till att man mår bra i kommu­nen, tjäns­terna funge­rar och fram­ti­den ser ljus ut är att det finns före­tag och arbete i kommu­nen. Hemkom­mu­nens roll är att möjlig­göra livs­kraf­ten.

Arbe­tet för till­växt görs i kommu­ner i olika delar av Finland: en kommun lockar indust­ri­ella inve­ste­ringar, en annan bygger vind­kraft, en tredje satsar på resande och en fjärde stöd­jer uppkoms­ten av star­tups till­sam­mans med högsko­lor. Det finns före­ta­garanda över­allt i landet. Samlings­par­tiet och dess full­mäk­ti­ge­le­da­mö­ter jobbar varje dag för att det byggs livs­kraft som base­rar sig på kommu­ner­nas egna styr­kor.

Dagens beslut fattas
för våra barns fram­tid.

Städer­nas natur­liga styrka är att samla ihop nya tankar och männi­skor. På detta sätt funge­rar de som pådri­vare av ny före­tags­verk­sam­het, inter­na­tio­na­li­se­ring och ekono­misk till­växt. Det här har också en posi­tiv inver­kan på grann­kom­mu­nerna som får fler invå­nare, skat­te­in­koms­ter, och områ­dets service­ före­tag nya kunder. Det lönar sig att ge de större städerna och stads­om­rå­dena en större roll i att påskynda den ekono­miska till­väx­ten med syssel­sätt­ning, högsko­le­ut­bild­ning, inno­va­tions­po­li­tik och inter­na­tio­na­li­se­ring.

I mindre kommu­ner kan man hitta förut­sätt­ningar och möjlig­he­ter att bygga fram­tid genom speci­a­li­se­ring. Till exem­pel kan kommu­nen foku­sera på något speci­ellt industri­ område eller en jord­bruksnä­ring eller att bli ett ställe för fritids­ak­ti­vi­te­ter. Det är all anled­ning att fort­sätta kommu­ner­nas speci­a­li­se­ring och samti­digt ta hand om varje kommuns förmåga att erbjuda de grund­läg­gande utbild­nings-, närings- och markan­vänd­nings­tjäns­terna som stad­gas i grund­la­gen. Det lönar sig för kommu­nerna att locka före­tags­verk­sam­het till sitt område genom att lyfta fram sina egna starka sidor och avlägsna byrå­krati som vållar problem för verk­sam­he­ten. Till­sam­mans kan kommu­nerna lösa många sådana problem som en kommun ensam inte kan komma över. Vi vill aktivt främja samar­be­tet mellan områ­dena och regi­o­nerna, till exem­pel inom bran­scherna markan­vänd­ning, service och energi.

Lands­bygds­kom­mu­nerna är hjär­tat i Finlands försörj­nings­be­red­skap. I dessa kommu­ner är nyckeln till livs­kraf­ten jord­bruk, skogs­in­du­stri och en ansvars­full och inno­va­tiv använd­ning av natur­re­sur­ser. Samhäl­lets ökade behov av energi och efter­frå­gan på en håll­bar ener­gi­pro­duk­tion är nyttiga medel som skapar ekono­misk till­växt. För kommu­nerna med en låg befolk­ningstät­het är förny­bar energi en viktig möjlig­het att få inkoms­ter, jobb och livs­kraft som vi alltid vill säga ja till när det är smart.

En stabil ekonomi som skötts ansvars­fullt skapar grun­den till varje kommuns fram­tid. Även om ekono­min bara är ett verk­tyg för att skapa välfärd ska inkoms­terna och utgif­terna vara någorlunda i balans för att det ska vara möjligt att bygga en fram­tid. Ansvars­full­he­ten ska utvid­gas till att gälla kommun­bor­nas plån­bok. Att höja skat­terna och avgif­terna är alltid i sig det sista alter­na­ti­vet eftersom det mins­kar köpkraf­ten för lönen som kommun­bon själv tjänat. Samlings­par­ti­ets utgångs­punkt är klar: vi är emot att höja kommu­nal­skat­ten, fastig­hets­skat­ten och olika avgif­ter. Tvärtom, beskatt­ningen ska sänkas varje gång det ekono­miskt är möjligt.

Om före­ta­garna klarar sig, klarar vi oss alla

En Före­ta­gare och före­tags­verk­sam­het har en roll som inte kan under­stry­kas för mycket när det gäller att öka kommu­nens livs­kraft. En före­ta­gare skapar arbets­plat­ser, arbets­plat­ser skapar fler invå­nare, barn­fa­mil­jer och kommu­nens fram­tid. Före­tags­verk­sam­he­ten ökar kommu­nens skat­te­in­koms­ter på många olika sätt och så här möjlig­gör den utbu­det av kommu­nala tjäns­ter.

Därför lönar det sig för varje kommun att göra allt för att under­lätta före­ta­gare och före­tag att bli förank­rade i områ­det. I en samlings­par­tis­tisk kommun finns det inte en enda inve­ste­ring som blir avfär­dad av stads­pla­ne­ringen eller byrå­kra­tin. Till­stånds­pro­ces­serna ska vara snabba och smidiga. En hand­lägg­nings­ga­ranti för till­stånds­pro­ces­ser ska tas i bruk i kommu­nerna. Kommu­nerna ska erbjuda före­ta­gen till­stånds- och rådgiv­nings­tjäns­ter som följer prin­ci­pen om ett enda service­ställe.

I sitt eget service­ut­bud lönar det sig för kommu­nen att räkna med i sina anbuds­för­fa­ran­den också nyttan för miljön som uppstår när en lokal aktör används. Ju fler lokala före­tag kommu­nen använ­der, desto bättre går det för före­ta­gen. Och för kommu­nen.

En tydlig skolstig från utbild­ningen till jobbet

En tro på fram­ti­den går hand i hand med utkoms­ten. Samlings­par­tiet vill att var och en som kan jobba kan hitta sig själv menings­fullt arbete och utkomst. Nu när arbets- och närings­tjäns­terna över­förs till kommu­ner­nas ansvar är det ett utmärkt till­fälle att ordna dem till­sam­mans med kommu­nen, de lokala före­ta­gen och yrkes­ut­bild­ningen. Denna tree­nig­het är den rätta parten att säker­ställa att före­ta­gens arbets­krafts­be­hov och olika anställ­nings­ser­vicesti­gar möts, och att ogjort arbete och lämp­liga arbe­tare hittar varandra.

Olika ålders­grup­per och utbild­nings­bak­grun­der behö­ver mycket annorlunda tjäns­ter. Den bästa lösningen för den lokala livs­kraf­ten är att jobben och arbets­kraf­ten hittar varandra obero­ende av om de möts av en privat eller en kommu­nal aktör.

En penni är också pengar
för en kommun som
kan matte.

I skolorna växer Finlands fram­tid

Det finländska skol­sy­ste­met är en världs­be­römd fram­gångs­saga. Det har möjlig­gjort en klass­resa för många. Kommu­ner­nas och städer­nas uppdrag är att se till att var och en har lika möjlig­he­ter att växa, lära sig och bygga ett egen­ar­tat liv. Samlings­par­tiet vill se till att var och en har till­gång till utbild­ning och att utbild­ning­ens kvali­tet alltid är högklas­sig från småbarnspe­da­go­gi­ken till andra stadiet.

Varje kommun ska ha både möjlig­he­ten och ansva­ret – ensam eller till­sam­mans med gran­nen – erbjuda barn och unga en högklas­sig inlär­nings­väg på samma vill­kor.

Allt börjar redan med en bra småbarnspe­da­go­gik. En högkva­li­ta­tiv småbarnspe­da­go­gik ger skolsti­gen goda färdig­he­ter. Samlings­par­ti­ets lång­sik­tiga mål är en två-årig försko­le­un­der­vis­ning och att varje barn senast vid tre års ålder börjar i småbarnspe­da­go­gik. Småbarnspe­da­go­gi­ken ska vara högklas­sig. Perso­na­lens kunnande och kunskaps­krav måste hållas fast vid. Föräld­rarna ska också ha frihe­ten att välja en privat aktör inom småbarnspe­da­go­gik, vilket kommu­nen ska stödja med en service­se­del.

En hälso­sam och trygg skola hör till var och ens grund­läg­gande rättig­he­ter. Skolan ska vara en trygg plats genast i början av skolsti­gen, och man ska omedel­bart ingripa i mobb­ning. Grund­sko­lan ska vara en plats som man går till för att lära sig. Under­vis­ningen ska vara mångsidig, lärarna ska kunna foku­sera på under­vis­nings­ar­be­tet och elever­nas inlär­ning. Detta förut­sät­ter lagom grupp­stor­le­kar, till­räck­ligt indi­vi­du­ellt stöd och meto­der för att ingripa i stör­be­te­ende och mobb­ning. Skolorna ska ha till­räck­ligt många psyko­lo­ger och kura­to­rer för att erbjuda lågtrös­kels­ser­vice. Barn ska erbju­das högklas­sig morgons- och efter­mid­dags­verk­sam­het.

Olika distrak­tio­ner som elci­ga­ret­ter och mobi­ler får inte störa läro­tim­mar­nas gång. När lära­ren har tydliga meto­der för att ingripa i oroliga bete­en­den möjlig­gör det att alla elever kan foku­sera på inlär­ningen utan stör­ningar. Också i allmän­het lönar det sig att lyssna på grund­sko­le­lä­rare och till exem­pel låta dem ta ställ­ning i diskus­sio­nen om fysiska och digi­tala läro­ma­te­rial.

Barnen som börjar skolan har inte alltid samma färdig­he­ter. Grund­sko­lans mål är att ge till­räck­liga läs- och skriv­kun­ska­per och den grund­läg­gande förstå­el­sen för samhäl­let för att livet skulle gå framåt utan större motgångar. Vi före­slår att ett läskun­skaps­mål tas i bruk i grund­sko­lan. Om läskun­skaps­må­let eller ålders­grup­pens andra peda­go­giska mål blir oöver­kom­liga för eleven ska det vara möjligt för hen att gå om årskur­sen utan att bli stig­ma­ti­se­rad som en “dålig” elev. Skolans mål är inte att tvinga eleverna att bli medel­måt­tiga utan att ge färdig­he­ter.

Målet är att hela ålders­grup­pen avläg­ger examen på andra stadiet efter grund­sko­lan. När man fort­sät­ter till andra stadiet ska man kunna lita på att gymna­sie- och yrkes­ut­bild­ningen erbju­der färdig­he­terna att ta sig fram i livet.

De växande utma­ning­arna i elever­nas välbe­fin­nande bör målmed­ve­tet mötas. Man får inte bli utex­a­mi­ne­rad från gymna­siet lidande av utbränd­het. Man får inte heller vara ensam med svåra tankar och utma­ningar. Därför vill vi se till att stude­ran­de­vår­den aktivt stöder stude­ran­de­nas välbe­fin­nande på gymna­sier och läro­an­stal­ter.

Yrkes­ut­bild­ning­ens inver­kan på områ­dets närings­liv är viktig. Yrkes­in­rik­tade läro­an­stal­ter utbil­dar exper­ter för områ­dets före­tag, och oftast stan­nar de kvar i orten, vilket skapar livs­kraft och syssel­sätt­ning. Den som blivit utex­a­mi­ne­rad från yrkes­ut­bild­ningen ska behärska kunska­perna som krävs av arbets­li­vet och vida­re­ut­bild­ningen. Utbild­ningen ska erbjuda till­räck­ligt mycket under­vis­ning och hand­led­ning för att kunskaps­må­len nås. Yrkes­ut­bild­ningen ska i första hand ordnas i form av närun­der­vis­ning. Att avbryta studi­erna på andra stadiet ska målmed­ve­tet mins­kas.

En trygg kommun

I HEMKOMMUNEN SKA DET VARA TRYGGT att leva och röra sig som sig själv både i offent­liga rum, i trafi­ken och i grön­om­rå­den. Grun­derna ska vara i ordning: gatorna och parkerna ska vara belysta, trafik­sä­ker­he­ten i ordning, och på evene­mang ska man få njuta utan att tänka på olika säker­hets­hot. När det gäller säker­he­ten ska man fästa allt­mer uppmärk­sam­het vid till­gäng­lig­he­ten och trygga former av seni­or­bo­en­det.

Särskilt i städerna ska man ingripa i sådana växande feno­men som försva­gar säker­he­ten och säker­hets­käns­lan med låg trös­kel. Områ­dena och stads­de­larna med orolig­he­ter ska lugnas. Tjäns­terna som erbjuds av före­ta­gen och kommu­nerna skapar inte bara liv och social medver­kan utan också stabi­li­tet och säker­het. Ett aktivt samar­bete med poli­sen, kame­raö­ver­vak­ning och närvaro av vakter ska tas i bruk där det före­kom­mer osäker­het. Kumu­le­ringen av under­pri­vi­le­gi­e­ring ska före­byg­gas redan i plane­ringen av nya områ­den.

Det finns ingen plats för någon sorts gäng­ut­veck­ling i Finland. Poli­sens uppdrag är att bekämpa brott, kommu­nerna ska foku­sera på att före­bygga problem och utan­för­skap. I kommu­nerna ska erbju­das effek­tivt, indi­vi­du­ellt och tidigt stöd. Att ingripa i störande bete­ende ska ske omedel­bart. Alla meto­der ska vara med i före­byg­gan­det av brott och gäng­ut­veck­lingen.

Kommu­nerna ska vara beredda på en regnig dag. Varje kommun ska kunna skydda sina invå­nare vid kris. Kommu­nerna ska gå igenom och uppda­tera sina bered­skaps­pla­ner gällande befolk­nings­skydd och kritisk infra­struk­tur samt se till att tjäns­terna funge­rar utan stör­ningar i alla situ­a­tio­ner. Kommun­bor­nas egen bered­skap ska stöd­jas med infor­ma­tion och utbild­ning.

Med kultur och motion skapas en god vardag

I en samlings­par­tis­tisk kommun kan man leva ett gott och hälso­samt liv som barn eller i arbets­li­vet eller som pensio­när.

Kommu­nerna spelar en viktig roll för före­byg­gan­det av ensam­het och orör­lig­het. Gym, simhal­lar, lekplat­ser för barn, ungdoms­går­dar och natursti­gar är stäl­len som skapar en god vardag och nya vänska­per. Det ska finnas menings­fulla och till­gäng­liga motions-, hobby-, frilufts­livs- och mötes­plat­ser som motsva­rar olika grup­pers behov från barn till unga, famil­jer och seni­o­rer.

Vi strä­var efter att det vore lätt att syssla på friti­den, och att alla skulle ha möjlig­he­ten till det. Låt oss hålla de närlig­gande motions­plat­serna och frilufts­om­rå­dena i skick och låt oss ta hand om den lätta trafi­ken för att alla har möjlig­he­ten att öka vardags­mo­tio­nen som del av dagens ruti­ner.

För många kan en lokal idrotts­klubb eller en hobby­för­e­ning vara det vikti­gaste symbo­let på lokal stolt­het. Dessa vill också Samlings­par­tiet främja. Att syssla är svårt om det inte finns något ställe för det. Därför ska olika före­ningar ha möjlig­he­ten att använda kommu­nens utrym­men. Det är speci­ellt unga som ska uppmunt­ras till en aktiv livs­stil och till att börja en hobby. Vi vill att varje barn och ungdom har möjlig­he­ten till åtminstone en hobby de tycker om.

Även om unga i prin­cip inte kan rösta är det viktigt att deras röst blir hörd i kommu­nen. Därför vill vi att ungdoms­full­mäk­tige erbjuds verk­liga möjlig­he­ter att delta i dialo­gen om utveck­lingen av kommu­nen.

Minsk­ningen i anta­let barn och unga leder till situ­a­tio­ner där det behövs ungdoms­ar­be­tets samar­bete mellan kommu­ner, orga­ni­sa­tio­ner och försam­lingar. Samar­be­tet kan skapa effek­ti­vi­tet i ungdoms­ar­be­tet också när det blir ont om pengar och resur­ser eller anta­let mötta ungdo­mar mins­kar.

Man gör kommun­po­li­tik på fältet,
inte på läkta­ren.

Kultur­tjäns­terna produ­ce­rar livs­kraft och välbe­fin­nande i kommu­nen. Kultu­ren skapas av en teater eller ett museum som ägs av kommu­nen men också frivil­ligt av kommun­bor­nas verk­sam­het. Områ­dets kultur­ak­tö­rer från proffs till nybör­jare ska bli sedda både i gatu­bil­den och i utrym­mena som ägs av kommu­nen. Offent­lig konst ska tas till hänsyn redan när områ­den och bygg­na­der plane­ras. Bibli­o­te­ken möjlig­gör till­gången till kultur och bild­ning för alla. Därför måste vi ta hand om kvali­te­ten hos bibli­o­te­ken. Vi ska erbjuda rörliga tjäns­ter, bokbus­sar och mer öppna bibli­o­tek för att förbättra till­gäng­lig­he­ten.

När befolk­ningen blir äldre ska kommu­nerna ännu bättre ta hänsyn till seni­or­tjäns­terna och den seni­or­vän­liga plane­ringen. För Samlings­par­tiet är pensio­nä­rerna en aktiv och viktig del av kommu­nens gemen­skap. För att ett aktivt liv vore möjligt obero­ende av åldern måste till exem­pel fritids­tjäns­terna byggas upp så att de verk­ligt motsva­rar seni­o­rer­nas behov, och i plane­ringen av tjäns­terna ska målgrup­pens röst bli hörd. Nu ska vi se till att äldre­rå­den får påverka livets förhål­lan­den och att rådens sakkun­nig­het hörs och utnytt­jas i kommu­nen. Kommu­nerna och välfärds­om­rå­dena bär till­sam­mans ansva­ret för att man kan leva frisk så länge som möjligt. Med högklas­siga fritids­tjäns­ter före­byggs också beho­vet av hälso­tjäns­ter. I kommu­nerna ska till­gången till service och infor­ma­tion säker­stäl­las också för seni­o­rerna som inte använ­der eller som inte av hälso­skäl har möjlig­he­ten att använda digi­tala verk­tyg.

I social- och hälso­vårds­re­for­men dela­des ansva­ret för främ­jan­det av hälsa och välfärd mellan kommu­nerna och välfärds­om­rå­dena. Kommu­nerna ska bära ansva­ret för kommun­bor­nas välbe­fin­nande och hälsa också efter refor­men. Ett äkta samar­bete med välfärds­om­rå­det ska inte bli avfär­dat av admi­nist­ra­tiva grän­ser. Orga­ni­sa­tio­nerna måste till­sam­mans fundera över vad som behövs för att kommun­bon kan leva hälso­samt, bli reha­bi­li­te­rad och upprätt­hålla sitt välbe­fin­nande. Det ska finnas stän­diga konstruk­tio­ner i samar­be­tet mellan kommu­nerna och välfärds­om­rå­dena, och de ska koor­di­nera under­stö­den till olika frivil­lig­or­ga­ni­sa­tio­ner så att allo­ke­ringen av under­stö­den förbätt­ras.

Låt oss bygga håll­bara kommu­ner och ta hand om närna­tu­ren

Samlings­par­tiet vill satsa på en ren livsmiljö där man trivs. Triv­samma stads­cent­rum och livs­kraf­tiga gatu­bil­der lockar att besöka och njuta av service. Det ska finnas stads­grönt också i stads­bil­den, och i stads­pla­ne­ringen ska man sätta värde på närna­tu­ren.

Välfär­den skapas också när boen­dens eget hem motsva­rar hens behov. Därför ska det finnas en mångsidig bostads­pro­duk­tion som kan erbjuda ett sådant hem som motsva­rar beho­ven i det dåva­rande livs­ske­det. Också i städerna ska det finnas rum för lummiga egna­hems- och radhus. Utgångs­punk­ten i bostads­pro­duk­tio­nen bör vara fritt finan­si­e­rad produk­tion. Den soci­ala bostads­pro­duk­tio­nen spelar en viktig roll i bekäm­pan­det av bostads­lös­he­ten och när det gäller olika speci­al­grup­per.

En samlings­par­tis­tisk kommun bär ansvar för lösan­det av förlus­ten av biolo­gisk mång­fald och bekäm­pan­det av klimat­för­änd­ringen. Det är särskilt städerna som har ansva­ret och medlen för att fungera som banbry­tare i att minska utsläp­pen. Att minska utsläp­pen ska göras kost­nads­ef­fek­tivt. Samlings­par­tiet tror på att klima­tet och den rena livsmil­jön bäst främ­jas genom ibruk­ta­gan­det av prin­ci­pen om att föro­re­na­ren beta­lar. För oss är det viktigt att främja natu­rens mång­fald både i komplet­te­rande byggande och i byggan­det av nya områ­den. Olika synvinklar från tryg­gan­det och istånd­sätt­ningen av vatten­dra­gen till före­byg­gan­det av biodi­ver­si­tets­för­lus­ten ska harmo­ni­se­ras med utveck­lingen av samhälls­struk­tu­ren.

Samlings­par­tiet anser att folk har rätt att resa och välja själv sitt färd­sätt. Största delen av männi­skorna använ­der många olika färd­sätt: ibland cyklar man, ibland går man till fots. Å andra sidan går det lättast genom att åka bil eller genom att använda kollek­tiv­tra­fi­ken. Samlings­par­tiet vill se till att det är smidigt att resa med alla färd­sätt. Inom trafik­po­li­ti­ken strä­var man efter att minska utsläp­pen, inte att minska resan­det. Låt oss balan­se­rat utveckla funk­tions­för­ut­sätt­ning­arna gällande alla färd­sätt från den lätta trafi­ken till kollek­tiv- och biltra­fi­ken. Den regi­o­nala tågtra­fi­ken öppnas snart för konkur­rens som nytt färd­sätt. Låt oss främja skapan­det av den regi­o­nala tågtra­fi­ken för att förbättra service­kva­li­te­ten och minska utsläp­pen.

Mer innehåll i samma kategori

Skip to content